Den fascinerande kategorin interstellära kometer fick sommaren 2025 sitt tredje kända tillskott. Först kom 1I/ʻOumuamua 2017, följt av 2I/Borisov 2019, och 2025 upptäcktes 3I/Atlas. Gemensamt för dessa objekt – vilket markeras av bokstaven ”I” för ”Interstellar” i deras namn – är att de inte har sitt ursprung i vårt solsystem. De är i stället bildade kring andra stjärnor i Vintergatan och råkar passera genom vårt kosmiska närområde. Men nya observationer visar på att 3I/Atlas kan vara rekordgammal.
3I/Atlas fångad av Nasas Transiting Exoplanet Survey Satellite (TESS) i januari i år. Bild: Nasa/Daniel Muthukrishna, MIT.
Att endast tre sådana objekt hittills har identifierats gör varje nytt fynd ovärderligt. Inte överraskande har forskarsamhället därför riktat intensiv uppmärksamhet mot 3I/Atlas, och en rad studier är nu på väg att publiceras.
Studiet av kometer och asteroider inom vårt eget solsystem har länge fungerat som en slags kosmisk arkeologi. Dessa kroppar är frusna rester från tiden då planeterna bildades och bär på kemiska signaturer från det tidiga solsystemet – ledtrådar till vår egen kosmiska historia. Interstellära objekt erbjuder dock något ännu mer unikt: möjligheten att jämföra dessa processer med motsvarande skeenden kring andra stjärnor. Resultaten antyder att skillnaderna kan vara betydande.
En studie ledd av Nasa-astronomen Martin Cordiner visar att 3I/Atlas har en kemisk sammansättning som avviker kraftigt från kända solsystemskometers. Bland annat innehåller den omkring tio gånger mer deuterium – en tung isotop av väte – än vad som normalt observeras i våra egna kometer. Detta tyder på att objektet bildats i en miljö med mycket låga temperaturer. Sammansättningen pekar dessutom på en miljö fattig på tyngre grundämnen, vilket i sin tur antyder att kometen är mycket gammal. Forskarna drar slutsatsen att 3I/Atlas sannolikt är en rest från ett planetbildande system som uppstod för cirka 10–12 miljarder år sedan, alltså under Vintergatans tidiga historia.
En parallell studie, ledd av Cyrielle Opitom vid University of Edinburgh, bekräftar bilden av en ovanlig kemisk profil och en hög ålder, men är mer försiktig i sina slutsatser. Sammantaget pekar dock resultaten mot att 3I/Atlas fötts i ett betydligt äldre planetsystem än vårt eget.
Efter att 1I/ʻOumuamua passerade 2017 var det många som menade att dess extremt långsmala form antydde att den kunde vara en teknisk artefakt snarare än en rest av något solsystem. Dessa spekulationer har sedan dess avfärdats, vilket inte har hindrat forskare vid radioobservatoriet i Green bank att rikta en av sina antenner mot 3I/Atlas. Observationerna gjordes i december 2025 och i samband med att kometen passerade som närmast jorden. Resultatet var emellertid entydigt negativt. Det kunde inte detektera någon form av radiosignaler som skulle kunna tyda på att 3I/Atlas är något annat än just en interstellär komet.
