Europas planerade gigantiska teleskop E-ELT (ovan) blir något mindre än vad som tidigare planerades, och kanske inte klarar ett av sina viktigaste vetenskapliga mål. Europeiska sydobservatoriet ESO siktar på att bygga European Extremely Large Telescope E-ELT på bergtoppen Cerro Armazones i Chile (se våra tidigare inlägg). När ESO:s generaldirektör uppvaktade svenska beslutsfattare i Stockholm i maj 2010 var det långt ifrån klart hur teleskopet skulle finansieras (artikel i PA 2010/2). Problemen löstes delvis när Brasilien gick med i ESO i december 2010, men inte tillräckligt. I veckan rapporterade tidskriften Science att den planerade spegeldiametern nu minskat från den för rymdnördar magiska storleken 42 meter till bara 39,3 meter. Det minskar prislappen från 1,275 till 1,055 miljon euro men det blir istället en mycket tuff utmaning för teleskopet att genomföra dess mest omtalade projekt: att mäta spektrumet av en eventuell jordstor planet runt en annan stjärna.
– Det ultimata målet att avbilda en exoplanet som liknar vår egen jord kanske fortfarande är genomförbart. Men det kommer att vara extremt svårt och kommer bara vara möjligt för närliggande stjärnor, säger astronomen Isobel Hook, ordförande i E-ELT:s vetenskapliga arbetsgrupp, till Science.
Den mindre spegel ser ändå ut att göra teleskopet till världens största för synligt ljus. Amerikanska konkurrenten Thirty Meter Telescope på Hawaii är dessutom ännu en bit bort från att vara fullt finansierat.
Efter rapporten i Science släppte ESO i onsdags ett pressmeddelande som ger officiell bakgrund till beslutet, som kom vid det senaste möte av ESO:s styrande Råd den 7-8 juni.
Förresten ser det nu ut att Sverige är med och finansierar E-ELT, trots kostnaden och risken att landets forskare får liten retur för investeringen i form av teleskoptid och industrikontrakt (mer om detta finns i PA-artikeln). Vetenskapsrådets Råd för forskningens infrastrukturer har redan rekommenderat till VR:s ledning att Sverige är med och bygger E-ELT, hälsar VR:s astronomiansvarig och representant i ESO:s råd David Edvardsson i ett mejl till Populär Astronomi. Ett slutgiltigt officiellt beslut om svenskt deltagande kommer först när ESO-rådet ger sitt sista avgörande klartecken för bygget i december 2011, säger han. Om nu inget oväntat inträffar.
[Mer information om det svenska deltagandet i E-ELT finns nu hos Vetenskapsrådet och hos ESO.]
Vad menas med ”den för rymdnördar magiska storleken 42 meter”?
Är det talet 42 från Liftarens guide till galaxen som det syftar på?
@Lars: Exakt så. Bakgrund för den oinsatte finns här och här.
Comments are closed.