Inför Venuspassagen letade vi upp några personer med egna perspektiv på händelsen. Håkan Svedhem är sedan 10 år tillbaka vetenskaplig projektledare för sonden Venus Express, som kretsat kring Venus i hela sex år.

PA: Hej Håkan! Har du och Venus Express-teamet några planer för den 6 juni?
– Visst har vi planer! Jag har faktiskt funderat på det ända sedan den förra passagen 2004. Vi ska ha ett forskarmöte med alla Venus Express-forskare på Svalbard dagarna innan. Mötet avslutas med Venuspassagen under morgontimmarna den 6 juni. Tänk att få ett foto med midnattssol, Venus och en isbjörn i bakgrunden!

PA: Finns det sätt för oss andra att vara med?
– Ja. Vi kommer att ta med några mindre teleskop med kameror som vi kopplar till internet så alla kan följa det. Både BBC och norsk tv kommer dessutom att vara där och följa både Venus och oss.

PA: Så det blir alltså både snack och observationer?
– Ja, vi kommer också ha ett specialbyggt instrument, ett koronograf, som en del i ett program som våra franska kollegor har satt upp. De har ett tiotal koronografer utspridda över hela jorden, framför allt för att studera ljuset som böjs av genom atmosfären av Venus. Detta fenomen upptäcktes av den ryske astronomen Mikhail Lomonosov 1761 som därför drog slutsatsen att Venus har en atmosfär.

PA: På 1700- och 1800-talens Venuspassager mätte man avstånd i solsystemet. Vad vill dagens forskare göra med Venuspassagen?
– Nu är man intresserad av att hitta och undersöka atmosfärer hos exoplaneter. Det är ju inte lätt, men principen är precis densamma som man nu kan testa med Venus, men då med massor av ljus. Dessutom vet vi ju precis vad som står i facit så det är ju ett väldigt bra test. Lyckas man inte så kan man nog glömma att göra detsamma med exoplaneter! En av våra kollegor skall till och med använda Hubbleteleskopet för att mäta det reflekterade ljuset från månen under Venuspassagen. Inte lätt heller, men en kul idé.


Venus Express (Bild: ESA/AOES)

PA: Vad kommer Venus Express att göra den 6 juni?
– Vi kommer att göra ett par speciella observationer med Venus Express samtidigt som passagen pågår på jorden. Vi kommer tar bilder under hela förloppet så att vi har referenser för andra mätningar. Sedan kommer vi att mäta hur solljuset förändras när det går genom atmosfären av Venus, på ett liknande sätt som vi kommer att göra från Svalbard. Mätningarna får vi hem först två eller tre dagar senare. När Venus och solen står på precis samma plats på himlen kan vi inte kommunicera med Venus Express.

PA: Hur ser den närmaste framtiden ut för forskare som tycker Venus är extra intressant?
– Just nu ser det bra ut för oss Venusforskare, med massor med nya mätresultat och nya intressanta saker att upptäcka. På sikt är det tyvärr lite sämre, även om Venus Express om allt går väl håller ut till kanske 2015. Den japanska sonden Akatsuki misslyckades ju med att gå in i bana om Venus förra året, men kan möjligen komma tillbaka dit 2015, fast inte i den speciella bana som var meningen från början. NASA fått många förslag på nya Venusprojekt men inget har fått pengar för att köra igång. I Ryssland låg det nya projektet Venera-D, en modern uppföljare till Venera-serien från 1970 och 80-talen, bra till, tills eländet med Fobos-Grunt hände. Nu ligger det på is för ett bra tag framåt är jag rädd.

PA: Vad är det som gör Venus viktig för just dig?
– Venus är egentligen jordens kusin, eller till och med syster, men ändå har utvecklats så annorlunda. Vi måste lära oss hur Venus fungerar för att kunna säga att vi vet hur jorden fungerar. En enhetlig modell av de inre planeterna måste ju fungera för alla jordlika planeter: fysiken är ju densamma överallt. Venus är ett perfekt laboratorium för att testa modeller i en extrem miljö. Med Venus Express har vi börjat med detta. Det har visat sig att de modeller som nu finns inte är så robusta som man skulle vilja. Tyvärr har inte politiker och beslutsfattare förstått betydelsen av Venus för att bättre kunna förstå jorden, och inga nya satellitprojekt är på gång just nu. Men vi ger inte upp.