Till salu: grön motor från ECAPS. (Foto: ECAPS)

Det gröna bränslet HPGP utvecklades av det svenska företaget ECAPS och provades framgångsrikt på satellitparet Prisma. Provomgången skulle leda till försäljningsframgångar, men läget har blivit tuffare än väntat.
NASA meddelade i somras att man nu förbereder för en teknikdemonstrationssatellit, Green Propellant Infusion Mission, som ska pröva alternativ till hydrazin, rymdindustrins framgångsrika men extremt giftiga favoritbränsle för satelliter.
Svenska ECAPS sökte via partnerföretag i USA och hoppades på att vara med när satelliten sänds upp om tre år.
Det såg ljust ut. I somras levererades en uppskalad version av motorn som testades på Prismasatelliterna. Motorn har också visats upp för flera underleverantörer till NASA.
Men i oktober meddelades att uppdraget istället gått till amerikanska Ball Industries och deras samarbetspartner Aerojet. Mathias Persson, vd för ECAPS, är sammanbiten.
– Alla hade trott att det skulle vara fler än en som skulle väljas. Men man valde en amerikansk lösning som har utvecklats under 20 år av USA:s flygvapen, säger han.

Tolv år efter att det grundades som dotterbolag till Rymdbolaget (numera SSC) har ECAPS produkter ännu inte nått kommersiella framgångar. SSC, som ägs av staten, har krav på sig att gå med vinst. Därför såldes till exempel bolagets olönsamma satellitdivision 2011. Anna Rathsman, styrelseordförande i ECAPS som också ingår i ledningen för SSC, vill inte avslöja vilka krav som SSC ställer på dotterbolaget.
– Det kan jag inte svara på. Det har varit en långsiktig satsning som SSC och Rymdstyrelsen har gjort. Visst hade allt gått fortare om vi hade satsat mer pengar.
Enligt Mathias Persson är marknaden ändå trög. Även uppstickare som SpaceX, som ECAPS redan pratat med, väntar med att köpa grönt.
– Rymdbranschen är konservativ i allra högsta grad. Man vill ha det som är beprövat och inte utsätta sin mission för risker, säger Persson.
Det finns dock tecken på ljusning. I oktober kom klartecken att HPGP erbjuds som ett alternativ i en ny plattform för satelliter som franska rymdstyrelsen CNES utvecklar (pressmeddelande från Rymdstyrelsen). ESA driver sedan i juli initiativet CleanSpace, som har som mål att göra Europas rymdverksamhet mer miljövänlig, där HPGP lyfts fram. Sedan i juni har dessutom EU:s kemikalieinspektion REACH höjt kraven på företag som levererar hydrazin. Både Mathias Persson och Anna Rathsman är försiktigt optimistiska för ECAPS framtid.
– Vi är inne på en spännande tipping-point, säger Anna Rathsman.
Efter proven på Prisma vill Mathias Persson gå vidare till andra satellitprojekt, men ännu är det oklart vilka det blir.
– Vi vet inte riktigt, säger han. Vi har ett stort antal på gång, det finns ett stort driv och stort intresse. Frågan är bara när alla ska förstå det och tekniken får en acceptans.

Se även: diskussionstråd på bloggen Space Politics om NASA-satsningen och värdet av att satsa på grönt bränsle.

RELATERADE ARTIKLARMER FRÅN SKRIBENTEN

2 KOMMENTARER

  1. SSC / ECAPS hoppades på att NASA och det amerikanska flygvapnet skulle välja ett bränsle där patenten till bränslet och ”thrustrarna” ägs av den svenska staten. Att USA skulle lägga sig platt för den svenska tekniken var och är en omöjlighet. Först när patenten ägs av amerikanska intressen (säg ATK) kommer amerikanarna att vakna men då kan det vara för sent. Det jag känner till är att man i Israel håller på att med ADN som bas för ett raketbränsle. De svenska patenten kommer inte att räcka för att hindra alla som experimenterar då ADN mycket väl kan blandas med andra substanser / proportioner än de SSC / ECAPS & Eurenco har provat med. Patenten uppmanar till försök att åstakomma ett fungerande flytande raketbränsle fritt från SSC:s patent-begränsningar. Det startkapital (minst 200 milj SEK) som den svenska staten har satsat kanske istället kommer israelerna tillgodo. De har en potential att göra något med bränslet som den svenska staten inte har eller någonsin kommer att få.

Comments are closed.