
I juli 2015 sker en liten revolution när sonden New Horizons anländer vid Pluto. Bland forskarna som förbereder sig för flödet av bilder och mätningar är Anders Johansen vid Lunds universitet, som annars forskar om hur planeter utanför vårt solsystem blir till. Förra veckan var han på Plutokonferens i Maryland, USA där han föreläste om hur han tror att Pluto och dess månar kan ha bildats. Vi passade på att ställa några frågor.
Vad tror du att New Horizons kommer att upptäcka när den kommer fram?
– Mycket! Själv ser jag fram emot mätningen av Plutos storlek vid ekvator och polen som säger något om den är differentierad, alltså har en struktur med olika skikt på olika djup. Om Pluto är differentierad tyder det på att den bildades snabbt.
Vad fick konferensdeltagarna veta om dina plutoskapande modeller?
– Jag berättade om mina modeller för hur Pluto bildades, där småstenar samlas i den turbulenta gasen, och jämförde med traditionella modeller där Pluto bildas från kilometer-stora planetesimaler. Pluto kommer till mycket snabbare i mina modeller. Tyvärr vet vi inte hur lång tid det tog att bilda Pluto. Asteroiderna i solsystemet bildades snabbt, det vet vi därför att kunnat mäta radioaktivt aluminium i dem. Men vi skulle behöva skicka ett lag geologer till Pluto för att göra samma mätningar där!
Är det något på konferensen som överraskat dig?
– Att New Horizons fortsätter efter Pluto mot ett eller flera mål i Kuiperbältet. Det blir jättespännande, särskilt för att målet kommer att bli i det klassiska kalla Kuiperbältet där många hundra kilometer-stora och binära kroppar finns.
Och till slut – hur går snacket bland forskare om Plutos status som icke-planet?
– Många här tycker att definitionen av Pluto som dvärgplanet är ovetenskaplig. Jag håller med. Antingen är Pluto ett Kuiperbältesobjekt eller en planet. Jag tror att vi i framtiden ska sluta med att diskutera vilka som är planeter och vilka som inte är planeter och i stället definiera klasser av planeter: stenplaneter, gasjättar, isjättar, asteroider, oceanplaneter, isdvärgar, och så vidare.
Mer från Pluto-konferensen: se projektledaren Alan Sterns föredrag på video. För en omfattande och någorlunda lättläst summering av många av forskningsresultaten från konferensen, se Kimberley Ennicos bloggbevakning av konferensen. I Populär Astronomi 2013/2 kan du läsa mer om dvärgplaneterna – Pluto inräknad – och hur de fick sina namn.
I Anders Johansens datormodeller uppstår små himlakroppar som Pluto tack vare strömmar och turbulens som uppstår bland småstenar och gas i det unga solsystemet. (Bild: Anders Johansen)