Foto: Ulf Jonsson/Peter RosénKomet ISON från Luleå den 31 oktober. Foto: Ulf Jonsson, med bearbetning av Peter Rosén

Ända sedan den upptäcktes i september 2012 har komet C/2012 S1 ISON, eller helt enkelt ISON, skapat förväntningar och rubriker. Mer eller mindre försiktiga spekulationer gick ut på att ISON kunde bli ”seklets komet” och rentav bli synlig i dagsljus. Sedan höstmörkret återvänt till norra halvklotet och kometen passerat marsbanan på sin väg mot solen har allt fler teleskop riktats mot ISON.

Den har visat sig ljussvagare än vad de första glädjekalkylerna antydde, och det är ännu oklart om den kommer att överleva sitt perihelium (när den kommer solen som närmast) den 28 november i ett stycke. Då passerar nämligen ISON knappt 1,2 miljoner km ovanför solens yta och risk finns att kometen bryts sönder. Hur är dess dagsform? Den rutinerade kometobservatören Timo Karhula i Västmanland rapporterar från morgonen den 8 november att han sett ISON i fältkikare, med en magnitud på 8,0 och en svans som var minst 15 bågminuter lång (en halv måndiameter på himlen). Aktuella observationer (t.ex. ljusstyrka och skenbar storlek) kan man läsa bl.a. hos föreningen LIADA. Även Sky & Telescope följer utvecklingen och NASA:s ISON Campaign har en sida med den mest aktuella om kometens framfart. Fotografier kan avnjutas hos spaceweather.com.

Hur, var och när skall man titta efter ISON om den överlever sin lågsniff över solen?

  1. Vilka dagar och tider? Fram till den 20 november har du chans att se ISON med fältkikare – och kanske blotta ögat på morgonhimlen. Sedan hamnar ISON för nära solen på himlen för att vara synlig. Sedan efter att ha passerat solen i slutet av november dyker ISON upp på kvällshimlen på sin väg ut ur solsystemets inre. Omkring 10 december blir den synlig på nytt, och klättrar allt högre på kvällshimlen. Kring mitten av december stör månen med sitt ljus och fullmåne inträffar 16 december.
  2. Vilket håll? Före den 20 november syns kometen i sydost före gryningen. I december gäller det istället att ha fri sikt mot väster. Då kommer ISON att passera genom Ormbärarens stjärnbild, via Herkules och vidare in i Draken mot slutet av året (en karta hittar du här). Dessa stjärnbilder syns i väst eller nordväst beroende när på kvällen man tittar. Några dagar före julafton blir kometen cirkumpolär, vilket betyder att den aldrig går under horisonten sett från Sverige. Då går den även att se i öster på morgonen. Kartor finns hos André Frankes Astroinfo och hos Tycho Brahe-observatoriet.
  3. Vilket hjälpmedel? Just nu behöver du ett mindre teleskop eller fältkikare för att få syn på kometen och en bra stjärnkarta för att hitta fram till den. När den åter syns i december tyder prognoserna på att ISON kommer att vara av tredje magnituden och synlig för blotta ögat, men en fältkikare eller annan liten kikare förstärker upplevelsen av kometen. Från en mörk plats borde svansen vara både lång och mäktig.
  4. Kan vi verkligen lita på prognoserna? Det kan vi inte! Kometer är som katter: de har svansar och gör som de vill. Det finns fortfarande goda chanser att ISON blir ljusstark och lätt att få syn på, men allt hänger på vad som händer när den passerar solen den 28 november. Den kanske inte ens överlever, beroende på hur kometkärnan är uppbyggd och hur väl den håller mot solens tyngdkraft och strålning.
  5. Men sen efter januari då? Det blir troligtvis ingen annan chans att se ISON, åtminstone inte under din livstid. Kometen följer en bana runt solen som nu för den till solsystemets inre för första gången. Sedan återvänder den aldrig. Troligen består kometen av ursprungligt material i form av is och stoft från tiden då solsystemet bildades, för ca 4,5 miljarder år sedan.

Hur var det då med glädjen och kärleken? Jo, medan ISON rört sig mot solen och dröjt med att bli ljusstark så upptäckte flitige kometupptäckaren Terry Lovejoy (obs, rubriken!) i september en komet som kommit att kallas C/2013 R1 Lovejoy och som snabbt blivit ett lätt objekt att få syn på morgonhimlen. Jag har i skrivande stund ännu inte fått syn på ISON, men Lovejoy siktade jag lågt i nordöst med fältkikare sent på kvällen 9 november från östra Skåne. Lovejoy är för närvarande, 11 november, av magnitud 6 och passerar Lejonet på himlen. Under december kommer kometen att passera Björnvaktaren och Herkules och står bra till i öster på morgnarna. Den är redan nu, enligt Timo Karhula, synlig för blotta ögat om man har mörk himmel. På Astroinfo finns en karta som visar vägen till komet Lovejoy. Även Sky & Telescope har kartor för kometerna ISON och Lovejoy i november (pdf) och en artikel om komet Lovejoy.

Foto: © Fredrik Broms
Du som har eget teleskop kan kolla in inte mindre än fyra kometer på morgonhimlen just nu. Norgebaserade astrofotografen Fredrik Broms knäppte alla den 1-2 november. Utöver ISON och Lovejoy syns även den regelbundet återkommande kometen Encke och den oväntat uppblossande kometen Linear X1. (Foto: © Fredrik Broms/nordlysfoto.blogspot.com)

7 KOMMENTARER

  1. Hittade äntligen komet C/2012 S1 Ison i morse, en liten oregelbunden oval kanske, suddig fläck. Knappast så praktfull som väntat, förhoppningsvis blir det annat efter den rundat solen. Nej, då är komet C/2013 R1 Lovejoy betydligt ståtligare där den svävar som en boll(mag.6 kanske) högt på himlen mest hela natten, men den skall ju förstås inte ända in till solen..

  2. Glömde fråga om ett annat objekt som uppmärksammats med beteckningen P/2013 P5.Ibland som komet(panstarrs), ibland som asteroid(den med svansarna). Är det två olika objekt eller samma..

  3. Jag tänkte ta mig ut söndag 17:e morgon (om vädret tillåter) för att titta på ISON och Lovejoy. Nu bor jag i Stockholms innerstad och är helt rudis på astronomi (har lånat teleskop). Om man skall ha bra sikt åt sydost och så lite förorening som möjligt, vart skall man ta vägen då? Kommer man kunna se lovejoy samtidigt eller är det lättare på kvällen?

Comments are closed.