Trots omfattande protester stängdes Observatoriemuseet i Stockholm vid årsskiftet. Under sommaren 2013 blev Populär Astronomi först med att rapportera om Kungl. Vetenskapsakademiens planer på att lägga ner museet. I december fick akademins styrelse ta ställning till ett förslag från akademiens ledamöter att lämna över museet till Sällskapet Gustafs skål. Förslaget underkändes (rapport finns hos kulturfacket DIK) och den sista december slogs portarna på museet igen.
Även om Observatoriemuseet inte kommer att återuppstå som den var fram till december väcks nu hoppet åter. En ny arbetsgrupp har bildats för att försöka hitta vägar framåt.
Stockholms gamla observatorium Observatoriemuseets sista dag den 29 december. Helena Backman var där och dokumenterade besöket på sin blogg. ”Av den mängd besökare som passade på att komma denna allra sista dag att döma lever fortfarande intresset kring vår svenska naturvetenskapliga historia”, skriver hon. (Foto: ©Helena Backman)
Astronomiprofessorn Bengt Gustafsson var en av de som föreslog att gruppen skulle bildas, och nu är han också medlem i den.
– KVA ville inte gå på förslaget att nu lämna över verksamheten till en annan organisation. Man valde istället att ställa museet i vänteläge och tillsätta en arbetsgrupp, säger han till Populär Astronomi.
Gruppen, som består av akademiledamöter som är experter på bland annat astronomi, geovetenskap och vetenskapshistoria, ska avge en rapport till hösten 2014 som sedan ska ingå i akademins planering för nästa år.
Om KVA har råd att ensam fortsätta driva museet ”kan det råda delade meningar om”, säger Bengt Gustafsson.
– KVA har inte världens bästa ekonomi, säger han.
Syftet med utredningen är ”utforska vad man egentligen kan göra i detta läge”, som Gustafsson uttrycker det, och att identifiera möjligheter till stöd och samarbete med andra organisationer. Staten, kommunen och olika stiftelser är enligt Bengt Gustafsson alla av intresse.
Bengt Gustafsson har relevant erfarenhet från Uppsala, där han var med om att upprätta museet Gustavianum 1997. Där finns lärdomar att hämta, menar han.
– Man behöver ha ordentligt stöd av huvudansvarig, och ett brett perspektiv på uppdraget.
Bengt Gustafsson menar att ett museum behöver synas för att kunna konkurrera med stadens andra sevärdheter och institutioner. Det innebär att man måste vidga vyerna och inte ligga för lågt.
– Det är svårt att driva en verksamhet i skymundan, säger han.
Museet vilar under 2014, hälsar man på Observatoriemuseets hemsida.Beslutet av styrelsen att stänga museet blev kontroversiell även bland akademiens ledamöter.
– Styrelsen ansåg att den hade en delegation att överlåta driften av museet. Men det var en omstridd fråga i plenum, säger Bengt Gustafsson.
Beslutet om museets stängning upprörde inom akademin också på grund av nya statuter som man nu börjar tolka. Frågan fick därmed viss principiell betydelse för akademien, berättar Bengt Gustafsson.
Kommer museet att kunna återuppstå? I nuläget vill inte Bengt Gustafsson svara på det och i stället hoppas att arbetsgruppen lyckas i sin jakt efter folk och organisationer som kan gå in med pengar eller samarbeta med akademin om museet.
– Det är en kolossalt viktig sak att ge museet ett fortsatt liv, säger han.
Några av debattinläggen om Observatoriemuseet: Olov Amelin i Forskning & framsteg, Lars Epstein i DN, Fredrik von Feilitzen, Stockholms skönhetsråd, i SvD och Karin Linder i facktidskriften Ping.
(Denna artikel publiceras i Populär Astronomi 2014 nr 1, som utkommer den 6 mars. Läs om hur du kan prenumerera.)
