April, april! Scrolla ner för sanningen.
Talar inflation bara om universum: Anders Borg. (Foto: Finansdepartmementet)Upptäckten av gravitationsvågor från universums första sekund (se tidigare rapport) får nu konsekvenser utanför forskarsamhället.
Ordet ”inflation” ska inte längre användas för att beskriva allmänna prisökningar. Det står i en promemoria från Finansdepartementet, undertecknad av finansministern Anders Borg (M), som Populär Astronomi fått tag i.
– Termen kan förväxlas med den vetenskapliga termen för ett skede i universums tidiga utveckling som nu måste anses vara bekräftat, står det i texten.
Det oväntade beslutet har ännu inte slagit igenom utanför Finansdepartementets hemsida. Riksbankens sida med basinformation om inflation har till exempel ännu inte formulerats om. Men det är på gång.
– Vi har ett jobb framför oss att ändra våra texter, men det är klart att vi följer Finansdepartementets rekommendationer, hälsar Riksbankens webbredaktion i ett twittermeddelande.
Hemligt: astronomernas hemliga rekommendationer gick till slut hem hos politikerna.För Anders Borg och hans kollegor kommer även ”svart hål” att bannlysas framöver i budgetsammanhang. Enligt promemorian, som passar på att ge en träffande populärvetenskaplig definition av termen, ska astrofysiska svart hål inte ska förväxlas med svårhanterliga utgiftsposter.
Hur kommer det sig att regeringen städar i sitt språkbruk just nu? Det har vi ännu inget bra svar på, men förslaget att skydda ”inflation”, ”svart hål” och även ”astronomiska siffror” förekommer i ett hemligt dokument som Svenska Astronomiska Sällskapet tog fram på uppdrag av riksdagens Finansutskott redan under förra mandatperiod. Andrea Lindenstjärna, biträdande professor i astronomi vid Stockholms universitet, var med och skrev ett utkast, som hon medger att hon inte tog på fullt allvar.
– Vi trodde inte riktigt att det där om ”inflation” skulle gå hem hos politikerna, det skrev vi mest på skoj. Men långt senare fick Fredrik Reinfeldt träffa Nobelpristagarna 2011 som upptäckte universums accelererande expansion, och förra veckan kom det faktiskt ett samtal om just BICEP2-upptäckten. Det var ju oväntat och kul.
Finansdepartementet väntas offentliggöra promemorian under tisdagen 1 april.
Påhitt alltihopa! Det är sant att Fredrik Reinfeldt blev varse om big bang i samband med Nobelfesten 2011, men det är det enda beviset som jag känner till att nuvarande regeringen intresserat sig för kosmologisk forskning. Dessutom är inflation en väletablerad term inom Anders Borgs område, och universums märkliga startskott lär inte ändra det. Mig veterligen har Svenska Astronomiska Sällskapet aldrig kallat in för expertråd av den här typen. Kanske någon historiker kan upplysa om det kommit nära någon gång.
Robert har uppmanat mig att kommentera (i egenskap av vetenskapshistoriker), så det är väl bäst att jag gör det: Svenska astronomiska sällskapet har så vitt jag vet aldrig fungerat som remissinstans i vetenskapliga frågor. Sällskapet har helt enkelt inte haft den statusen.
Däremot har flera av dess ledande astronomer varit i hetluften, antingen under egen flagg, eller i egenskap av ledamöter i Kungl. Vetenskapsakademien, vilken under långliga tider varit en självklar remissinstans för den svenska statsmakten.
Ett exempel från Sällskapets barndom var när Karl Bohlin, Sällskapets förste ordförande, ställde till med skandal när han 1922, och då i egenskap av Akademins astronom, formulerade en hemställan till Kungl. Maj:t där han helt fräckt föreslog att predikotexterna skulle strykas ur almanackan. Vid denna tid hade tilltaget kanske kunnat passera som ett aprilskämt, men inte när det som här offentliggjordes i november. Det blev ramaskri i pressen och både Akademins och Sällskapets respektive sekreterare fick gå ut och dementera. Händelsen föranledde bland annat följande lustifikation i Svenska Dagbladet:
Almanackspredikotexter
verka närmast som stryknin
på professor Karl Bohlin,
vilkens psyke sällsamt växt är.
Att ej texterna förtretat
folk, har svårt professorn retat.
I samma veva hade Bohlin nekat ett präst inträde i Sällskapet, vilket också hamnade i tidningarna. Dessutom odlade han personliga konflikter med några av medlemmarna i Sällskapets redaktionskommitté. Med tiden blev situationen ohållbar och man fick helt enkelt fick avsätta sin första ordförande.
Jodå, remissinstans har sällskapet varit någon gång. Men strikt vetenskapliga frågor brukar sällan gå på remiss utan avgöras på annat sätt.
Men det var bättre förr. En gång var självaste statsministern styrelseledamot (Hjalmar Branting). Tyvärr är sådant inte tillåtet för statsråd numera. På den punkten är, för att citera Carl Bildt, grundlagen glasklar.
Ja, och dessutom hade Branting en gedigen astronomisk utbildning.
Comments are closed.