Läsaren Bosse Schröder frågar: Vad har hänt med det svarta hålet i Vintergatans centrum och molnet som dras dit? Det är länge sedan ni rapporterade om det.
Dramat som skulle utspela sig kring Vintergatans supertunga svarta hål (tidigare rapporter; SVT) har ännu inte blivit speciellt dramatisk. Istället pågår en kamp om att förklara det som astronomerna ser – och det som de inte har fått se.
En liten stjärna som klarar sig: nya datamodeller visar hur materia runt stjärnan kan påverkas av en nära dust med Vintergatans supertunga svarta hål. (Bild: från F. de Colle m. fl. (2014))
Lilla molnet G2 är ett märkligt utsträckt moln som väger ett par jordmassor och som befinner sig i omloppsbana runt svarta hålet. I våras nådde sin närmaste punkt till det svarta hålet, och forskarnas bevakning har varit intensiv.
Men det hände inget ovanligt. I maj rapporterade Andrea Ghez och hennes team deras observationer med Keckteleskopet på Hawaii i ett Astronomer’s telegram. Molnet lyste såvitt de kunde bedöma precis som förut.
Rymdteleskopet Chandra, som registrerar röntgenstrålning, har också fått kika mot Vintergatans centrum varannan vecka under det senaste halvåret. Blossade det upp något vid svarta hålet? Nej är svaret; mätningarna publicerades i ett telegram den 17 juni. Det ikoniska radioteleskopet VLA i New Mexico, USA, letar också efter eggande tecken men fram till den 31 maj var allt som vanligt (rapporter uppdateras här hos NRAO).
Materia som slits av molnet G2 kan hettas upp när det kommer nära det svarta hålets händelsehorisont, tänker man, och det kan fortfarande komma att hända. Men vad säger mätningarna hittills om vad G2:s egentliga identitet?
Enligt Andrea Ghez och hennes team talar observationerna för att G2 är en liten, ännu ung, stjärna med en tjock vind som delvis lossnat tack vare svarta hålets dragningskraft.
Fortsatta observationer kan avgöra saken. Om stjärnan finns så borde molnet fortsätta lysa nu när dess bana tar den bort från det svarta hålet. Ett forskarteam från Mexikos nationaluniversitet UNAM, lett av astrofysikern Fabio de Colle, har nu släppt beräkningar som visar hur det kan gå (de finns i en artikel på Arxiv.org men ännu inte publicerats). Datamodellerna är vackra och ger en bild av hur det kanske ser ut på riktigt runt G2. Det lilla molnet ser ut att förbrylla astronomer ett tag till, medan det svarta hålet får vänta ännu ett tag på nästa måltid.
