Atomerna i din kropp skapades i rymden. I gamla stjärnor, i supernovaexplosioner, i krockande neutronstjärnor och de flesta, väteatomerna, redan i big bang. Sådant har astronomer listat ut allt sedan Cecilia Payne kom fram till att solen mest är gjord av väte.
På ställen som Helixnebulosan kastas fluor ut i rymden, redo för återvinning. (Bakgrundsbild: ESO/VISTA/J. Emerson)Nu har forskare i Lund kommit med ännu en tjusig astronomisk detalj i vardagen: jordens fluoratomer skapades troligen i de generationerna av röda jättestjärnor som föregick solens födsel för 4,5 miljarder år sedan.
För att komma fram till detta kikade forskarna, ledda av Henrik Jönsson och Nils Ryde, på några av stjärnhimlens mest kända stjärnor. De kunde mäta upp den svaga signaturen av fluor i deras ljus, i form av vätefluorid, en molekyl med en atom var av väte och fluor.
Bor du i Lund eller i övriga södra Sverige? Om du tittar upp sent ikväll så ser du med blotta ögat röda jätten Arcturus i sydväst, sommarhimlens näst starkaste stjärna. Den ligger bara 37 ljusår bort, Arcturus, och är en av stjärnorna där Henrik, Nils och gänget letat och hittat fluor. Istället för sina ögon använde forskarna givetvis ett teleskop, infrarödteleskopet IRTF på bergstoppen Mauna Kea i Hawaii, för att göra mätningarna.
Ljuset från Arcturus, Aldebaran, Alphard och de andra närliggande stjärnorna i programmet visade alla tydliga tecken på fluor. Mängden fluor stämde dessutom fint överens med beräkningar över hur mycket av ämnet som skapas av så kallade AGB-stjärnor. De är, eller var, äldre men annars solliknande stjärnor som lyste som fyrbåkar i ett yngre Vintergatan. Röda jättar som slutat sina liv innan solen var född. Tack vare deras tjocka vindar, och de vackra men kortlivade planetariska nebulosor som de skapade som avslutande scennummer, har vi kol, syre och kväve här på jorden.
Fluoret i tandkrämen tillverkades alltså av samma stjärnorna som stått för annat i tubens innehållsförteckning.
Men en del av fluoret kan också ha skapats på annan, extrem väg. När en tung stjärna exploderar som en supernova kan nya fluoratomer skapas när atomer av neon eller natrium bombarderas av neutriner. Tanken om denna process, nu-processen (den grekiska bokstaven nu betecknar neutrinon), lanserades i början av 1990-talet. Hur pass viktigt är det här sättet att göra fluor och andra ämnen? Det vet vi ännu inte, men astronomerna är nyfikna och bättre mätningar och fler stjärnor i teleskopblickfånget kommer att behövas för att vi ska få veta.
Under tiden kan du stanna upp och uppleva hur sammanlänkad med kosmos du är – medan du borstar tänderna.
Lundaforskarnas artikel hittar du här på ArXiv.org. Lunds universitet har ett pressmeddelande om saken.
Nyfiken på mer om vad som skapas i supernovor och sammansmältande neutronstjärnor? Läs Stephan Rosswogs artikel om guldfabriker i Populär Astronomi 2014/1.
