Landaren Philae ena fot syns nedan till vänster. Bilden är egentligen inte kvadratisk: den har skapats av två exponeringar som inte täcker hela fältet. (Bild: ESA/Rosetta/Philae/ÇIVA)
Under onsdagen den 12 november 2014 lyckades ESA:s Rosetta-projekt landa på en komet. Nu står landaren Philae på badanke-formade kometen 67P, aka C-G, aka Churyumov-Gerasimenko – relativt stadigt i alla fall. Philae studsade två gånger under landningen, efter första studset tog det hela två timmar att sakta in igen.
Harpunerna som skulle fästa landaren vid kometytan fungerade inte, men dataströmmen från Philae och dess instrument bekräftar att den inte rör sig.
Samtliga Philaes instrument skickar tillbaka data, bland dem panoramakameran ÇIVA, som tog bilden ovan. Fler bilder kom under en presskonferens kl 14:00 svensk tid: ESA har bilderna här. Under en presskonferens kl 12 på torsdagen ordnad av franska rymdstyrelsen CNES (kan ses på Youtube) kom det fram att landaren kan finnas cirka en kilometer från där den skulle landat, och på en plats som är sämre belyst än man räknat med, troligen en brant backe. Philaes livslängd blir förmodligen kortare än väntat, men redan nu konstaterar forskarna att uppemot 80-90 procent av allt man planerade att kunna uppnå med landaren.
Philaes solpaneler fungerar, den får uppskattningsvis bara 1,5 soltimmar per 12-timmarsdygn på landningsplatsen: det innebär att batterierna kommer att snabbt ta slut, kanske så tidigt som under lördagen. För att maximalt utnyttja den tiden som finns har samtliga instrument har aktiverats, inklusive de två som tidigare inte slogs på för att försäkra att de inte äventyrar Philaes stabilitet. Enligt Valentina Lommatsch vid tyska DLR undersökte man under fredagen möjligheter för att få ett bättre läge och mer soltimmar.
– Just nu slänger vi runt olika idéer, säger hon.
Framöver kan det finnas möjligheten att återuppväcka Philae när kometen kommer närmare solen och mer kraft från solpanelerna går att hämta.
– Det ser lite illa ut, men vi kan alltid hoppas, säger Lommatsch.
Rosettas kamera Osiris fortsätter att ta bilder på kometytan i ett försök att se landarens nuvarande plats, berättade Holger Csierks, projektledare för Osiris. Men man letar också i bilder från igår där Philae kan ha fångats medan den studsade mellan den ursprungliga landningsplatsen och dess nuvarande, ännu okända, läge.
Studsningen gjorde att landaren fick oväntade mätdata om kometens magnetfält, berättade Rosettas projektledare Matt Taylor under fredagens online-konferens hos ESA. Han passade också på att be om ursäkt för den skjorta som han hade på sig under onsdagen.
Philae tittar ut bortom sin ena fot (det ljusa föremålet längst ner) mot en vägg av stenar, kanske några meter bort. Bild: ESA/Rosetta/Philae/ÇIVA
Radarmätningar pekar ut vart Philae studsade (kvadraten) – och nu letar Rosettas delvis svenska kamera Osiris efter tecken på landarens läge. (Bakgrundsbild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)Radardata från instrumentet Consert visar att Philae hoppade flera hundra meter efter sin första studs, över en kraterliknande struktur till nuvarande landningsplatsen, berättade forskarchefen Stephan Ulamec under ESA:s presskonferens. Philae står på två av tre ben men någorlunda upprätt. Man hoppas kunna justera positionen med hjälp av Philaes rörliga experimentdelar.
Kometytan då? Kameran Rolis visar en yta där stenar, grus och damm i olika storlekar alla finns representerade – bilden finns i gårdagens inlägg. Dammet ser också ut ge ett föränderligt landskap, med damm som antingen hopar sig eller slits bort.
ESA:s presskonferens ser du direkt härifrån. Ser detta konstigt ut prova istället new.livestream.com/ESA/cometlanding.
Läs vårt inlägg från igår med rapporter från landningen och bilder och filmer från Rosetta.
