Utomjordiskt liv är alltid något som intresserat mänskligheten, och Keplers bisarra upptäckt från observationer av stjärnan KIC 8462852 har väckt upp intresse världen över. Det är dock inte KIC 8462852 som väckt intresse. Stjärnan är ganska lik solen, något mindre massiv men annars inget spektakulärt. Det är vad som verkar finnas runtom stjärnan som intresserar astronomer, något som orsakar enorma och oregelbundna förändringar i stjärnans ljus. Det är framförallt en av de möjliga förklaringarna som har skapat rubriker världen över: att det är ett tecken på en enorm struktur som byggts av en avancerad civilisation.

Kepler är ett rymdteleskop från NASA som söker efter jordlika planeter genom att studera variationer i stjärnors ljus. När en planet går framför sin värdstjärna skymmer den delvis stjärnans ljus, likt en miniversion av en solförmörkelse, vilket gör att stjärnan ser ut att skina lite svagare. Effekten dessa planeter har på värdstjärnans ljus är ofta mindre än 10%, och mängden beror på planetens storlek och dess avstånd från värdstjärnan. För att utesluta några av de andra effekter som kan orsaka de observerade minskningar i ljusstyrka så måste ljusvariationerna åtminstone vara periodiska.

Enorma dalar i stjärnan KIC 8462852:s ljus förbluffar astronomer. Magnituden och avsaknaden av periodicitet gör att vanliga förklaringar är uteslutna.
Enorma dalar i stjärnan KIC 8462852:s ljus förbluffar astronomer. Magnituden och avsaknaden av periodicitet gör att vanliga förklaringar är uteslutna. Bild från Boyajian et al. 2015

Det bisarra är att ljuset som observerats från KIC 8462852 har vid flera tillfällen varierat med mer än 10%. Men mer intressant är att storleksordningen på variationerna och hur ofta de uppstår verkar vara helt slumpat. Man har uteslutit möjligheterna att det är något fel i datan eller Kepler som orsakat detta bisarra beteende. En stoftskiva är också uteslutet på grund av att man i så fall borde observera mer infrarött ljus från stjärnan.

En av de kvarvarande teorierna är att en närliggande dvärgstjärna har stört systemets motsvarighet till solsystemets Oorts kometmoln så att mängder av kometer ligger skymmer stjärnan. Problemet är att det är svårt att förklara hur de kan skymma så mycket som 20% av stjärnans ljus, men det är fortfarande möjligt.

Men nyheten har inte fått spridning på grund av denna förklaringen. Den första artikeln, som leds av Tabetha Boyajian från Yaleuniversitetet, tittar bara på naturliga orsaker. Där presenteras scenariot med skymmande kometer som den mest lovande förklaringen. En andra artikel är på gång som istället tittar på möjligheten att det är en megastruktur kallad en Dysonsfär som helt eller delvis omsluter en stjärna för att fånga upp dess energi. Freeman Dyson föreslog detta i en artikel från 1960 som diskuterar möjligheterna för sökandet av utomjordiskt liv. Ideen mottog en hel del intresse, tillräckligt för att låta besättningen på rymdskeppet Enterprise från TV-serien Star Trek: The Next Generation upptäcka en Dysonsfär i avsnittet Relics. En inte helt omslutande dysonsfär skulle kunna förklara att ljusvariationerna är både slumpmässiga i magnitud och frekvens. Detta är dock inget absolut bevis på att vi upptäckt en utomjordisk civilisation.

Jason Wright, astronom vid Penn State och förstaförfattarna till den andra artikeln som fokuserar på onaturliga och okända förklaringen till resultaten, kommenterar upptäckten.

– Utomjordiskt liv borde alltid vara den allra sista hypotesen som vi överväger, men detta ser ändå ut som något som en utomjordisk civilisation skulle kunna bygga.

Tabetha Boyajian arbetar nu tillsammans med Jason Wright och Andrew Siemion, chefen för SETI Research Center vid University of California, för att få observera med ett stort radioteleskop för att söka efter radiosignaler från KIC 8462852 som kan associeras med teknologisk aktivitet. En efter en kommer alternativ att uteslutas och förhoppningsvis får vi ett svar på vad som orsakar dessa mystiska ljusvariationer.

Läs forskningsartikeln om upptäckten av ”Tabbys stjärna”, KIC 8462852 

3 KOMMENTARER

  1. Det är uppenbarligen ett fel på instrumentet. De tre största anomalierna har ägt rum med nästan exakt två Kepler-omloppsbanors mellanrum. Hur skulle det kunna ha en astronomisk förklaring? Då har teleskopet varit vänt i samma riktning så att samma defekta pixel har passerat in och ut ur stjärnans synfält av de minimala riktningsändringar som detta extremt stabila rymdteleskop trots allt har upplevt. Den sista anomalin är större därför att det andra reaktionshjulet, som stabiliserade dess orientering, gradvis höll på att haverera.

    Dags att lägga lite band på hysterin här. Märkligt att detta tvåårsmönster inte uppmärksammats av de papers som nyligen publicerats. För något halvår sedan var det mikrovågsugnar som ledde till fantastiska spekulationer om magnetarer som kollapsar till svarta hål. Man har anledning att vara skeptisk även till peer reviewed science. Särskilt när bandvagnen går.

Comments are closed.