Ska Esrange uppgraderas för att kunna skicka upp små satelliter till rymden? Regeringen har bett den tidigare ministern Jan Nygren (S) att snabbutreda frågan. Utifrån TT-rapporten om saken den 22 mars (SvD) blev vi inte alldeles kloka om vad det rörde sig om. Så vi ringde upp Jan Nygren själv och frågade.
– Det är en rest från rymdutredningen, berättar han, och hänvisar till Ingemar Skogös förslag till rymdstrategi för Sverige som lämnades hösten 2015.
Rymdbasen Esrange utanför Kiruna kan idag sända upp sondraketer och ballonger mot rymden, men inte till omloppsbana. Anläggningen, som drivs av statliga rymdbolaget SSC, borde bli mer känd internationellt, menar Jan Nygren.
– Esrange är en fantastisk anläggning som lever lite av ett liv i tysthet, och som jag tycker är väl värd att berätta om för omvärlden, säger han.
Sedan ett par år studerar SSC möjligheterna till att också sända upp också småsatelliter. Mindre satelliter, i väskstorlek till exempel, bland dem så kallade kubsatelliter, kan vara kraftfulla och allt lättare att bygga – men bara på några få ställen i världen kan de sändas upp till rymden.
Med projektet SmallSat Express vill SSC fylla glappet i marknaden och ge Europa en egen uppsändningsförmåga (som vi rapporterade 2015).
Nu vill regeringen att Nygren utreder om idén håller.
– Det finns uppenbarligen en stark vilja hos regeringen att göra det här, säger han.
Formellt får Nygren ett deltidsjobb som ämnessakkunnig på Regeringskansliet. Hans uppdrag, som han fått från både näringsministern Mikael Damberg och forskningsministern Helene Hellmark Knutsson vid Utbildningsdepartmentet, blir att analysera möjligheterna för Esrange att börja skicka upp satelliter. Det handlar om marknaden, kostnaderna och möjliga samarbeten. Rapporten ska bli klar i oktober.
Dels handlar det om att gå igenom SSC:s analys så här långt, berättar Jan Nygren.
– Att få en second opinion på det, att tala med utomstående experter. Bland annat ska jag titta på vilka uppsändningsraketer som kan vara rimliga och vilka länder som kan vara intresserade av samarbete.
Hur skulle ett uppgraderat Esrange se ut? SSC skissar redan på Europas ”mest avancerade rymdcenter” och på sin hemsida bjuder på bilder på planerade byggnader. Fler detaljer om en ny satellitbas har Anne Ytterskog och Anna Rathsman presenterat på en internationell konferens om små satelliter 2015 i USA (läs rapporten här). Vilka nya bärraketer som blir aktuella har inte bestämts, men i studierna har man hittills utgått ifrån den brasilianska raketen VLM-1 (rapport i tidningen Valor), som tagits fram just för mikrosatelliter.
Jan Nygren har en tung bakgrund inom försvarsfrågor. Han var samordningsminister på 1990-talet men har sedan dess haft flera poster med anknytning till både rymd och försvar. Han var styrelseordförande för göteborgsbaserade rymdföretaget Saab Space och satt tills nyligen i styrelsen för dess efterföljare RUAG Space. Sedan april 2015 är han styrelseordförande för FMV, Försvarets materielverk.
En kvalificerad gissning är att det inte bara är civila rymduppdrag som kan vara aktuella för ett nytt Esrange. Vi frågar Jan Nygren: hur stor del av marknaden för små satelliter har kopplingar till militär verksamhet?
– Det är sånt som vi försöker svara på, säger Nygren.
Går det att komma ännu högre? Sondraketen REXUS 19 sändes upp från Esrange i mars 2016 med studentexperiment ombord och nådde som bäst 78 kilometer ovan jord. (Film: Lucerns universitet)
Bor du i Jan Nygrens hemstad Trollhättan kan du upptäcka mer om planerna för Esrange den 19 april då Flyg- och rymdtekniska föreningen bjuder på föredrag om SmallSat Express med SSC:s Anna Rathsman.
