Foto: R. Cumming
Rymdministern Helene Hellmark Knutsson gästade Rymdforum på Chalmers i Göteborg. (Foto: R. Cumming)

I måndags på Rymdforum 2015 blev Helene Hellmark Knutsson blev den första sittande rymdminister som talat direkt till en svensk rymdkonferens. Rymdforum, den svenska rymdbranschens viktigaste sammankomst, hålls vartannat år och i år var det Göteborgs tur att vara värd. Ministerns tal inledde en vecka av samtal om rymdens möjligheter för svensk industri och svenska forskare. Två dagar med Rymdforum fortsätte sedan med rymdforskarnas årsmöte SRS 2015. Här kommer några rubriker från veckan.

Prispress: ESA:s planerade trestegsraket Ariane 6 (Animering: ESA)

SpaceX och Ryssland ställer raketerna på sin spets. Det är viktigt att prioritera både EU och ESA, menade forskningsministern. Ukrainakrisen gör Europas och USA:s beroende av Ryssland för att få astronauter till den Internationella rymdstationen till en än mer akut fråga, och i USA har New Space-företaget SpaceX redan klivit in som en del av lösningen. Utvecklingen ligger bakom beslutet av ESA:s ministermöte i Luxemburg i november att satsa på nya bärraketen Ariane 6, får kosta endast hälften så mycket som föregångaren Ariane 5. Helene Hellmark Knutsson var med på det mötet och underströk vikten av beslutet i sitt tal till Rymdforum.
– Vi tycker att europeiska bärraketer är viktiga för ett oberoende tillträde till rymden, sa hon.

Foto: R. CummingFrukostmingel på Rymdforum.

Säkerhetsläget påverkar också rymdutredningen. När det gäller Sveriges egna möjligheter i rymden avvaktar forskningsministern förslaget till rymdpolicy som regeringens rymdutredare Ingemar Skogö håller nu på att ta fram. Han har bett om att få mer tid för utredningen, rapporterade Vetenskapsradion i tisdags, med motivering att det nya säkerhetsläget i Europa kräver fördjupning i frågor kring rymdförsvar. Det är en förändring mot hur Sverige historiskt sett betraktat rymdverksamhet, menade han.
– Vi har närmat oss rymden från ett väldigt exklusivt civilt perspektiv, sa han.

Bild: OmnisysI sticket: Steamr (Bild: Omnisys)

Bakslag för omhuldat klimatprojekt. Instrumentet Steamr, som länge hyllats av forskare, politiker och rymdstrateger, kommer inte heller upp till rymden ombord på satelliten Aliss, som vi rapporterade för drygt ett år sedan. I slutet av 2014 drog Kanada sig ur projektet som en del av allmänna nedskärningar i rymdforskningsbudgeten. Nu finns bara en möjlighet kvar, menar Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg, nämligen den nationella satellitplattformen Innosat som nya svenska satelliten MATS blir först med att utnyttja.
Hur lätt blir det att få det stora instrumentet Steamr att passa in i konceptet?
– Det går inte av sig självt! Men vi börjar titta på det nu, säger Gierth Olsson, vd för OHB Sweden, ett av företagen som tagit fram Innosat.

Foto: R. CummingPilen visar varifrån Anna Rathsman och SSC vill sända upp kubsatelliter. (Foto: R. Cumming)

Så kan Esrange sända upp kubsatelliter åt Europa. Rymdbolaget SSC:s Anna Rathsman presenterade en omfattande plan för hur rymdbasen Esrange utanför Kiruna kan börja sända upp nanosatelliter. Från en plats fyra kilometer från dagens huvudbyggnad på Esrange tänker SSC att de kan bidra med ett viktigt komplement på markaden för kubsatelliter – med vikt på upp till 50 kilo och storlek på några kuber på 10x10x10 centimeter. Smallsat Express ska tjänsten heta, och hela uppsändningsplatsen blir fri från det giftiga bränslet hydrazin – ett grönt alternativt enligt Rathsman. Allt som saknas är att politikerna ger sitt godkännande, menar Rathsman.
– Vi ska få en beredningsgrupp inom regeringen, svarade hon på frågan om vad SSC mest önskar av beslutsfattarna.
Rymdministern ville inte kommentera SSC:s nya planer för Esrange , men meddelade att hon ska dit snart och tycker att det är viktigt att de är ”med i de här diskussionerna”.
– Det var ett lagom luddigt politiskt svar! ursäktade hon sig.

Foto: R. CummingVill göra nanosatelliter i Kiruna: LTU:s Reza Emami. (Foto: R. Cumming)

Nanosatelliter med asteroidrikedomar som mål. Kubsatelliter från Kiruna kan vi i alla händelser få höra mycket mer om. På SRS-mötet under onsdagen berättade Reza Emami, nyrekryterad professor i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet, om hans planer att bygga upp ett labb för konstruktion och test av nanosatelliter. Målet är att om 10 år utveckla satellitsystem som kan användas för att styra om små asteroider.
– Vi skulle vilja studera hur man kan exploatera de tusentals ton mineraler som guld och järn som finns på på dessa asteroider, säger Reza Emami.
Det låter som något som även Kirunas stora järnmalmsindustri kan bli intresserad av.