Medborgarforskning, där allmänheten bjuds in att hjälpa till inom vetenskapliga projekt, blir alltmer populärt. Nya verktyg och projekt tillkommer varje år och idag kan människor över hela världen med tillgång till internet bidra till astronomi- och rymdforskning, oavsett kunskapsnivå.

Med rymdsonden Junos ankomst till Jupiter för bara några veckor sedan har ännu ett verktyg tillkommit, där människor världen om bjuds in att delta i arbetet på olika sätt. Inom just astronomi har amatörer länge haft, och har alltjämt, en stark ställning när det kommer till betydelsen av deras arbete för forskningen. Just därför finns en rik flora av olika liknande verktyg för människor runt hela världen som vill bidra på olika sätt. Några kräver nästan ingen insats alls från volontärerna, medan andra kräver mer aktivt arbete. De mest avancerade verktygen tillåter till och med amatörer att arbeta med samma data som yrkesastronomerna. Ett av de senaste tillskotten är det nyligen lanserade ESASky från ESA:s ESAC Science Data Centre (ESDC), och huvudbilden här ovan visar en skärmdump därifrån. ESASky är ett interaktivt verktyg som tillåter användaren att genom ett virtuellt observatorium söka efter objekt och ladda ned mängder av data helt fritt. Att arbeta med observationsdata kräver en hel del förkunskaper och arbete. Vi ska titta lite på några populära och mer lättillgängliga verktyg innan vi går in på hur du kan gå till väga med avancerad medborgarforskning.

Bland de äldsta och fortfarande aktiva verktygen från yrkesforskare att involvera allmänheten i deras arbete sticker ett ut särskilt mycket; SETI@home. Det lanserades 1999 av forskare på Berkeley, och är en programvara för fri nedladdning som vem som helst kan installera på sin dator. Genom att programmet fungerar som en skärmsläckare kan du när du inte använder datorn låna ut processorkraft åt diverse forskningsprojekt vid Berkely, där data från SETI-forskning (Search for extraterrestrial intelligence) studeras. Datan insamlas med Arecibo-observatoriet i Puerto Rico. SETI@home blev snabbt mycket framgångsrikt, och kom så småningom att integreras i en större plattform för flera liknande projekt inom ett brett spektrum av forskningsområden, BOINC. Gemensamt för alla dessa mjukvaror är att källkoden är öppen. I dagsläget bidrar nästan 490 000 frivilliga med över en miljon datorer till alla de olika projekten. En grundlig genomgång av hur SETI@home fungerar kan du läsa i marsnumret av Populär Astronomi från 2009. Av de många BOINC-projekt som du kan låna ut datorkraft till är flera dedikerade åt astronomi, och du kan du läsa mer om dessa på deras webbsida.

Klicka på bilden för att se en animation av ett urval ur den globala datatrafiken under fem minuter av det senaste dygnet inom SETI@Home.
Människor från stora delar av världen deltar i SETI@home. Projektet har en sida för visualisering av dataaktiviteten, där en animation av ett urval ur den globala datatrafiken under fem minuter av det senaste dygnet visas.

BOINC låter dig alltså bidra till forskningen utan att du behöver anstränga dig särskilt mycket. Under senare år har nya former av interaktiva verktyg börjat dyka upp tack vare de möjligheter som Webb 2.0 har inneburit. Ett mycket populärt projekt där volontärer tillåts arbeta mer aktivt är webbportalen Zooniverse, grundad år 2009 av Citizen Science Alliance. Via portalen kan du nå en mängd olika projekt inom flera forskningsområden, och vi har tidigare skrivit om det nu avslutade projektet Moon Zoo. Målet för alla dessa är att genom så kallad crowdsourcing, ett koncept där användare bidrar med egen information och egna kunskaper, låta medborgare bidra aktivt till forskningen. Ett längre reportage av Johan Valentin finner du även i marsnumret av Populär Astronomi från 2012.

Alla projekten inom Zooniverse är internetbaserade med intuitiva gränssnitt och inom exempelvis Galaxy Zoo, ett av de mest populära projekten, får du klassificera galaxer genom att beskriva deras form och struktur utifrån bilder. Datan kommer från flera olika observatorier, men huvudsakligen från Hubbleteleskopet. Genom åren har fler än 50 miljoner klassifikationer gjorts av mer än 150 000 människor, vilket innebär att det finns många klassifikationer av samma objekt. Forskare kan alltså välja ut galaxer att studera ur dataseten utifrån volontärernas klassifikationer, och listan över publikationer där projekten inom Zooniverse har varit till hjälp växer för varje år.

Genom Zooniverse kan du även hjälpa till att klassificera data genom att exempelvis identifiera exoplaneter utifrån stjärnors ljuskurvor (Planet Hunters), eller utforska och analysera bilder på planeten Mars yta (Planet Four). Nya projekt tillkommer fortfarande, och senast nu i juli lanserades projektet Supernova Hunters där du kan hjälpa till att söka efter supernovakandidater i bilder från teleskopet Pan-STARRS1.

Supernova Hunters
Supernova Hunters, ett av de senaste tillskotten bland projekten inom Zooniverse.

Historiskt intresserade bör även kika på Spacelog. Där kan du registrera dig som volontär och transkribera loggar från bemannade expeditioner under 60- och 70-talen. Flera avskrifter är redan klara och kan läsas på deras sida.

Mer avancerade projekt där data skall behandlas på olika sätt kräver större kunskaper hos amatörer. På projektsidan för Chandra-teleskopet, ett rymdbaserat observatorium för detektion av röntgenstrålning från bland annat galaxkluster och exploderande stjärnor, finns en guide till hur nybörjare kan gå till väga för att börja arbeta med så kallade FITS-filer och framställa dina egna bilder utifrån astronomiska data.

FITS står för Flexible Image Transport System och är det filformat som idag är standard för observationsdata inom astronomi. Genom att lära sig hur datan är strukturerad och hur olika verktyg för att arbeta med FITS-filer fungerar är det möjligt att göra allt från bildframställning till avancerade beräkningar. Så hur och vart får vi tag i data? Det är möjligt för vem som helst att via flera olika verktyg komma åt vissa astronomiska data, eftersom en stor del kommer från offentligt finansierad forskning och därmed är fritt tillgänglig. Men det krävs kännedom om dessa verktyg, och de kan vara krångliga att använda.

Insatser görs dock från olika forskningsinstitutioner och organisationer för att göra publikt finansierade dataset lättillgängliga. Nyligen lanserade alltså ESA ett helt nytt helt nytt verktyg för att enkelt söka efter och ladda ned data i olika format, ESASky. Det är i grunden baserat på AladinLite, en interaktiv stjärnkarta från Centre de données astronomiques de Strasbourg (CDS), och Hierarchical Progessive Survey (HiPS). Det senare är ett modernt system för att sammanlänka och hantera stora volymer av många olika sorters data.

ESASky skiljer sig från andra liknande system såsom WorldWide Telescope genom att det inte bara fungerar som ett virtuellt observatorium. Användaren även kan ladda ned data för forskningsbruk på ett enkelt, visuellt och intuitivt sätt. Även om ESASky huvudsakligen är riktat till forskare, så kan vem som helst använda tjänsten helt fritt. Det har alltså potential även för amatörer som sysslar med data och den som är nyfiken och vill prova på. Mer information om hur ESASky fungerar och användarguider finner du på projektets hjälpsida.

ESASky fungerar både som ett virtuellt observatorium och en databas för observationsdata, där du lätt kan finna det objekt du söker efter.
ESASky fungerar både som ett virtuellt observatorium och en databas för observationsdata, där du lätt kan finna det objekt du söker efter.

I Sverige är denna typ av amatörarbete inte särskilt utbrett idag, men förutsättningarna för en sådan rörelse är mycket goda. Forskning bedrivs också på fenomenet här i Sverige av bland andra Johan Kärnfelt, docent i idé och lärdomshitsoria på Göteborgs universitet. Initiativ som Forskarfredag bidrar även till att allmänheten blir involverad i forskningen. Att en så stor flora av aktiva projekt på så pass olika nivåer finns tillgängliga visar trots allt att kopplingen mellan amatörer och forskningen än idag är mycket stark, och att du oavsett nivån på dina förkunskaper kan bidra på något sätt.

Länktips för dig som vill veta mer om medborgarforskning:

RELATERADE ARTIKLARMER FRÅN SKRIBENTEN