I augusti 2018 skrev vi om ESA:s namntävling, där allmänheten fick vara med och bestämma namnet på den kommande ExoMars-strövaren. Nu är tävlingen avgjord. Marsbilen ska döpas efter ingen mindre än Rosalind Franklin, en av kemisterna som gav oss DNA-molekylens struktur.
ExoMars är ett samarbete mellan den europeiska rymdorganisationen ESA och ryska Roscosmos. I projektet kommer man att undersöka Mars historia och förutsättningar för liv. Projektets första del, kretsaren TGO, är sedan ett år tillbaka i omloppsbana runt Mars. Rovern kommer att nå den röda planeten våren 2021, där den kommer att borra sig ned två meter under ytan och generera ny, spektakulär forskning. Under marken är möjligheterna att undersöka förutsättningar för liv större eftersom skorpan skyddar mot strålning från solen. Rosalind Franklin kommer att vara den första Mars-roboten som både kan ta sig runt på ytan och studera planetens inre, och den kommer troligen att landa vid Oxia Planum, nära Mars ekvator, på en plats som en gång i tiden var rik på vatten och där man tror att det kan ha funnits primitivt liv.
ExoMars-strövaren, som ska leta efter byggstenar, biomarkörer och andra förutsättningar för utomjordiskt liv, kommer alltså att döpas efter kemisten Rosalind Franklin, som med hjälp av röntgenkristallografi bland annat bidrog till vår kunskap om DNA-molekylens uppbyggnad. Med sitt arbete var hon med och visade att DNA-molekylerna har den dubbelhelix-struktur vi alla sett i skolböckerna. 1962 tilldelades James Watson och Francis Crick Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av DNA-molekylens struktur, efter forskningsresultat som publicerades år 1953. Rosalind Franklins röntgenbild av DNA-molekylen var avgörande för dessa resultat. När Nobelpriset delades ut hade Franklin redan gått bort, men hennes minne lever kvar; bland annat har en asteroid namngetts efter henne och snart kommer hennes namn alltså även att nå vår grannplanet Mars.
Över 36 000 bidrag kom in till namntävlingen, och av dessa avgjorde en expertpanel vilket namn som tillslut skulle pryda den kommande Marsrovern. I och med detta blir Franklin en i raden av stora vetenskapare som hyllas av ESA och förevigas i banbrytande rymdprojekt – tillsammans med historiska vetenskapsmän som både Newton och Planck.
ESA:s generaldirektör Jan Wörner berättar mer om symboliken i namnvalet:
– Namnet påminner oss om att det ligger i människans gener att utforska. Naturvetenskap finns i vårt DNA, och i allt vi gör på ESA. Strövaren Rosalind Franklin fångar denna anda och tar med sig oss alla till framkanten av rymdutforskningen, säger han.
Att strövaren Rosalind Franklin kommer att föra oss till rymdforskningens yttersta spets håller ESA:s astronaut Tim Peake med om. Han var med när tävlingen utlystes, och fanns även på plats när namnet offentliggjordes på Airbus Defence and Space i Stevenage, Storbritannien, i torsdags. Han berättar att strövaren utrustas med nästa generations instrument – att automatiserat laboratorium som kan analysera Mars-prover.
– Med ExoMars utvidgar vi vårt europeiska arv i robotutforskning, samtidigt som vi banar väg för ny teknologi, säger han.
Rosalind Franklin kommer att skjutas upp i juli 2020 och når Mars i mars 2021 om allt går enligt planerna. Du kan läsa mer om ExoMars och framtiden för uppdragen till Mars hos ESA.
