Plejaderna, stjärnhopen som utgör en vagga för stjärnor av samma ursprung, har fått konkurrens. Astronomer har nyligen upptäckt en liknande stjärnhop som hittills har undgått teleskopens blickar på grund av dess mycket glesa utbredning över natthimlen. Nu öppnar sig nya möjligheter att studera stjärnors utveckling tack vare de avancerade teleskop som går i omloppsbana runt jorden.
Stjärnhopen Plejaderna, ofta kallad Sjustjärnorna, är en vacker och unik syn på den norra natthimlen. Hopen är även uppskattad av astronomer, eftersom att samtliga stjärnor i hopen har fötts ur samma gas och stoft. Tack vare detta kan hopen betraktas som ett slags laboratorium, där olika stadier av stjärnors utveckling kan studeras.
Den nyupptäckta stjärnhopen öppnar nu för betydligt fler möjligheter av liknande studier, men den som väntar sig någonting nytt att se med blotta ögat riskerar att bli besviken. Det krävs avancerade rymdteleskop för att kunna se hur de tusentals stjärnorna hör ihop. Amatörens blick räcker tyvärr inte till för att kunna skönja något mönster.
Genom mycket precisa mätningar av stjärnornas tredimensionella rörelser med rymdteleskopet Gaia kunde ett forskarlag vid Wiens universitet påvisa stjärnhopens existens. Det visade sig även att stjärnhopen är belägen mycket nära vårt solsystem, vilket underlättar detaljerade mätningar. João Alves, en av artikelförfattarna, beskriver det som “en astronoms dröm” i ett pressmeddelande i Astronomy & Astrophysics.
Stjärnhopen kallas Pisces-Eridanus stellar stream på engelska och får kanske heta Fiskarna-Floden-strömmen på svenska. Den sträcker sig likt en ström över en mycket stor del av natthimlen, namnet anger bara två av de många stjärnbilderna där dess stjärnor hittats. Sedan hopens uppkomst har den hunnit färdas nästan fyra varv runt galaxen, och på så vis dragits ut över de många hundratals ljusår som forskarna nu har kunnat kartlägga. Trots att Gaia endast har observerat ca 400 stjärnor så uppskattar forskarna att hopen består av omkring 4000 stjärnor, skriver de vidare i pressmeddelandet.
Enligt de ursprungliga beräkningarna bildades stjärnhopen för ungefär en miljard år sedan. Under månaderna som gått sedan publiceringen av rönen har stjärnhopens ålder kommit att diskuteras bland astronomer på Twitter. Astronomen Jason Curtis vid Columbia University har varit drivande i debatten (se Twitter-inlägget nedan). I en färsk studie som ännu inväntar publicering visar Curtis och hans forskarlag genom mätningar med rymdteleskopet TESS att åldern endast är 120 miljoner år.
Debatten är säkerligen inte över än, så håll utkik på Twitter framöver. Många överraskningar lär dyka upp!
Läs mer om stjärnhopar i Angela Adamos artikel Galaxernas lysande danstrupper i Populär Astronomi 2017/2. Mer om rymdteleskopet Gaia: intervjun med Gaias ”pappa” Lennart Lindegren i Populär Astronomi 2019/1.
