Såhär låter 4000 exoplaneter

Universum kan vara svårt att riktigt ta in. Därför kan ibland konstnärliga projekt hjälpa oss med förståelsen. Det senaste i raden är en kort film där upptäckten av alla hittills kända exoplaneter har tonsatts.

Den 13 juni kom antalet upptäckta exoplaneter upp i siffran 4000 stycken. På NASA Exoplanet Archive kan du följa upptäckterna av nya exoplaneter, listan utökas hela tiden.

För att fira denna milstolpe på 4000 exoplaneter har System Sounds satt ihop en konstnärlig video som även ger en bättre visuell insikt i hur många 4000 planeter faktiskt är. I videon har planetupptäckterna animerats och varje planet har tilldelats en ton och musiken som bildas av dessa baseras på i vilken kronologisk ordning och i vilken takt planeterna har upptäckts.

Olika planeter, olika toner

De planeter som har längst omloppsbanor har lägre toner och de som har kortare omloppsbanor har högre toner. Volymen och intensiteten på tonerna beror på hur många planeter med liknande omloppsbanor som upptäcktes på samma gång. Så en ensam planet som upptäckts får ett mjukt och tyst ljud, medan upptäckten av flera planeter samtidigt låter högre och mer intensivt. Att vi idag upptäcker fler exoplaneter på ett år än vad man förut gjorde på tio år blir uppenbart då musiken ökar i både takt och volym allteftersom tiden går.

Bakgrundsljudet mellan planeternas plinganden har skapats genom att konvertera färgerna från ljusstarka stjärnor i Vintergatan till ljud.

Olika färger, olika upptäckter

Men videons pedagogiska ambition slutar inte här! Cirklarna som uppenbarar sig på kartan över Vintergatan visar planetens position och färgen på cirkeln visar med vilken metod planeten upptäcktes.

Rosa är genom radialhastighetsmetoden. Lila är genom transitmetoden. Orange är genom direkt upptäckt. Cyan är genom mikrolinsning. Röd är genom timing-variationer såsom pulsarer, transit, förmörkelser med mera. Gult är genom orbital brightness modulation. Grått är genom astrometri.  

En konstnärlig analys

För att förstå själva konstnärligheten bättre vände sig Populär Astronomi till frilanskompositören Johan Gustafsson och bad honom kika på och analysera musikprojektet.

– Idén att tonsätta planeterna för mig är fascinerande, det påminner om ljudverk som gjorts utifrån bildmedia. Ett motiv målas på en midikarta som sedan spelas upp. Jag tycker alltid det är en bra ide att pröva bilden genom ljud då det är ett tillägg som kan möjliggöra något tidigare osynligt eller addera en känsla som bilden ej lyckats förmedla. Med en bild som denna blir djupet tydligare och känslan av en gränslös rymd upplevs starkare, säger Johan Gustafsson.

Till vardags skriver och komponerar han musik för främst konstdokumentärer. Utöver det ägnar han sig åt populärmusik och ljudexperiment. Johan Gustafson kan hantera synt, sång och gitarr och driver hjärteprojektet med det astronomiklingande namnet Evil astronaut, en duo som gör allt som känns spännande inom ljud för bild.  

– Min relation till rymden är problematisk. Duon Evil astronaut diskuterar ofta hur vi inte vill bli ett rymdmusikprojekt trots val av den klassiska sci-fi-utrustningen, så vi försöker arbeta emot den typiska bilden av rymden och hur vi tycker att den låter, säger Johan Gustafsson.

Så, vad blev hans analys av videon? Och hur hade han själv tagit sig an samma projekt?

–  Jag tror att harmonier och dynamiken i anslaget på de 4000 tonerna har gjorts med hänsyn till vårt sätt att lyssna på musik och läsa bilder av ljud. Det låter städat och harmoniskt men skulle lika gärna kunna låta atonalt och dissonant beroende på val av toner. Jag hade hemskt gärna försökt att få parametrarna till tonerna ojusterade för att höra hur det utan en mänsklig översättning skulle ha visat bilden. Att det i dynamiken skulle ha gjorts mer främmande och då gjort bilden och experimentet mindre tillrättalagt. Rytm hade antagligen gjort sig intressant i sammanhanget och kanske inte så traditionellt som med ett piano. Då kan längden på tonerna modifieras i längd och styrka. Med reservation för att en synt skulle göra det än mer traditionellt i vår interpretation av rymden såklart. Jag tror att när ramarna är satta såpass snävt gällande dynamik, toner och harmonier som detta projekt är så blir utförandet mindre arbetskonsumerande. Då det tekniska är satt kan en dator generera bilden förhållandevis enkelt, avslutar Johan Gustafsson.

CHEOPS kan snart ge oss mer kunskap

Mer information om de upptäckta exoplaneterna blir det när rymdteleskopet CHEOPS (CHaracterising ExOPlanets Satellite) skjuts upp i höst. CHEOPS ska undersöka utvalda stjärnor som man vet har en eller flera exoplaneter. Detta genom att studera hur stjärnornas ljus påverkas vid planetpassager. En sådan studie kan ge information om planetens massa och storlek vilket i sin tur kan påvisa vad den består av. Är det gas, järn, vatten eller sten? I slutändan är det ju jordliknande planeter vi är mest intresserade av. Planeter som kanske kan hysa liv likt vårt eget.

Mer om CHEOPS i höst!

Relaterade nyheter:
Hjälp till att namnge Sveriges exoplanet!
Spocks hemplanet är äntligen funnen – men vad vet vi om den?

Källor:
CHEOPS (broschyr)
System Sounds
NASA Exoplanet Archive – tabell över hittills bekräftade exoplaneter