Under tisdagen fick rymdbasen i Kiruna besök av rymdministern Matilda Ernkrans. På schemat stod både en flygtur över området, presentationer av satellit- och instrumentprojekt samt en presskonferens under onsdagen om den historiska rymdsatsningen som görs i den nya regeringsbudgeten.
45 kilometer öster om Kiruna finner vi Sveriges enda rymdbas, Esrange. Den avlägsna platsen platsar bra både för forskning av norrsken och atmosfären, konstruering av instrument och raketuppskjutningar samt utbildning som sker i samarbete med Luleå tekniska universitet (LTU). Det är här Matilda Ernkrans spenderade sin tisdag med flygning över den nya testbädden som regeringen tidigare satsat 60 miljoner på.

Under onsdagens presskonferensen presenterade Matilda Ernkrans den nya budgeten där rymdstyrelsen får en ökning med 150 miljoner kronor årligen för rymdforskning och rymdverksamhet.
– Sverige är en framstående rymdnation. Den positionen vill vi fortsätta att utveckla och därför behövs satsningar på rymdområdet, säger rymdminister Matilda Ernkrans.
Generaldirektör för Rymdstyrelsen, Anna Rathsman, ser positivt på nyheten och berättar för Populär Astronomi att hon är jätteglad över den historiska satsningen.
– Det ger oss möjlighet att både genomföra europeiska samarbeten och samtidigt inleda nya nationella rymdprojekt som ger utvecklingsmöjligheter för rymdaktörer i hela Sverige.

Foto: Institutet för Rymdfysik
Theresia Hestad som studerar fjärde året på Rymdingenjörsprogramet vid LTU är projektledare för satelliten APTAS (Atmospheric Polar Alignment Transmission Satellite), en av de instrument som rymdministern fick ta del av under besöket.
– Namnet syftar till lågfjället Aptasvaara som ligger precis bakom Rymdcampus i Kiruna, säger Theresia Hestad.
Satelliten, som bland annat kommer utrustas med en norrskenskamera, är planerad för uppskjutning sommaren 2021.

Theresia Hestad berättar att det var en speciell känsla i salen direkt efter beskedet om budgetsatsningen,
–De flesta var nog säkra på att en klumpsumma till Esrange var det som skulle läggas fram. Men, att Rymdstyrelsen ändå får höjt anslag är en liten seger i sig trots en liten inre besvikelse hos många, berättar hon.
I dagens läge skjuts sondraketer upp från rymdbasen, raketer som endast når tyngdlöst tillstånd för att sedan direkt falla åter till marken. En satsning på att skjuta upp större raketer för att placera satelliter i omloppsbana har tidigare diskuterats, vilket skulle göra Esrange till Europas första satellituppskjutningsbas. Förra året tilldelades Esrange 60 miljoner för att kunna påbörja utbyggnaden av en ny uppskjutningsramp för större raketer, något som nu kommer bli lite klurigare att finansiera utan direkta öronmärkta pengar till rymdbasen.

Theresia Hestad ser dock satsningen som ett tecken på att rymdministern genuint bryr sig om den svenska rymdverksamheten och är hoppfull inför framtida rymdsatsningar som kanske gynnar Esrange.
– Vi får ge det tid helt enkelt, säger hon.
Mer om bakgrunden till rymdsatsningen i Populär Astronomi 2019/3 i artikeln ”Tar regeringen chansen att investera i rymden?” av Katja Lindblom.