Solsystemets himlakroppar: Jupiter

I serien Solsystemets himlakroppar firar vi superrymdåret 2019 med att besöka några av de mest spännande ställen i vårt solsystem. Serien är ett samarbete mellan Rymdåret och Populär Astronomi.

Jupiter liknar en spelkula med sina virvlar, ränder och färgnyanser. Vår närmsta gasjätte är en färgstark planet med flera imponerande rekord i solsystemet – Jupiter är både störst, snabbast och äldst. Med sina starka vindar, enorma magnetfält och fyra av solsystemets mest intressanta månar är Jupiter med rätta döpt efter gudarnas konung i den romerska mytologin.

Jupiter går inte att titta sig mätt på. Inte sedan det slår en att det som på bilderna ser ut som ditmålade mönster av fläckar och streck är högst livliga och aktiva stormar på en planet med en massa lika stor som hela det övriga solsystemet – två och en halv gånger. Tänk på det ett slag. Om du alltså tar Merkurius, Venus, jorden, Mars, Saturnus, Uranus och Neptunus och trycker ihop det till en stor boll, dubblar den och sedan lägger till hälften av din första boll – då har du Jupiters massa.

Jupiter är en gasjätte och består mestadels av väte och helium. I den yttre atmosfären uppträder ämnena i gasform men ju närmre kärnan vi rör oss med ökat tryck och högre temperaturer övergår ämnena till flytande form och ännu längre in tror forskarna att vi kan hitta den udda formen av väte som kallas för flytande metallväte – något som uppstår under så högt tryck att elektroner pressas bort från väteatomerna och gör dem elektriskt ledande som metall.

Det flytande metallvätet skulle förklara Jupiters enormt kraftfulla magnetfält, gigantiska magnetosfär (det område som en himlakropps magnetfält har störst inverkan på rörelsen hos laddade partiklar) och strålningsbälten. Magnetfältet och magnetosfären är högintressanta för astronomer och rymdsonden Juno som har roterat runt Jupiter sedan 2016 och vars uppdrag ska slutföras under 2021 har som ett av sina huvuduppdrag just att kartlägga magnetfältet för att få ökad förståelse om Jupiters struktur.

Storleksrekordet är kanske det mest kända för Jupiter, det syns så tydligt på bilder över solsystemet där Jupiter sticker ut som en gigant. Att det är vår snabbaste planet är nog inte lika välkänt men planeten har en enorm hastighet i rotationen runt sin egen axel, ett varv – och alltså ett Jupiterdygn – tar bara knappt 10 timmar. Jupiteråret, tiden det tar för planeten att färdas ett var runt solen, är ungefär tolv jordår. Förutom störst och snabbast har forskarna nyligen också kommit fram till att Jupiter är solsystemets äldsta planet. Eftersom Jupiter till största del består av gas finns inga materialprover att utgå ifrån, istället är det genom att studera isotoper från järnmeteoriter som forskarna har kunnat dra slutsatser om Jupiters ålder.

Länge hade Jupiter också rekord med solsystemets flesta antal kända månar. Det trumfades av Saturnus som med tjugo nyupptäckta månar i början av oktober 2019 klår Jupiter med en hårsmån – Saturnus 82 månar mot Jupiters 79. Av de 79 månarna finns fyra som sticker ut rejält. De upptäcktes redan på 1600-talet av Galileo Galilei och kallas därför de ”galileiska månarna” och heter Io, Europa, Ganymede och Callisto. De förtjänar sin egen artikel, så vi lämnar dem därhän så länge, håll utkik efter kommande artiklar!