Text och foto: Miranda Jäderling, gästreporter i Kiruna
Bortom Mars, på andra sidan asteroidbältet, ligger solsystemets största planet, Jupiter. Med en massa på 318 gånger jordens blir den tillsammans med sina 79 månar nästan som ett eget litet solsystem, och därmed ett mycket intressant mål för forskning. Under ledning av ESA byggs just nu nästa rymdsond som ska till Jupiter: JUICE eller JUpiter ICy moons Explorer.
Projektet är ett samarbete mellan forskare världen över. Av de tio instrumenten ombord på JUICE utvecklas två i Sverige vid Institutet för rymdfysik, IRF. Jag har besökt IRF i Kiruna, där utvecklingen av det ena instrumentet, PEP, är i full gång.
JUICE kommer att studera Jupiter och tre av dess fyra största månar. Mot slutet av sitt uppdrag kommer sonden att bli den första att läggas i omloppsbana kring månen Ganymedes, där den får en unik inblick i, bland annat, hur Jupiters och månarnas magnetfält växelverkar.
Där ska PEP, som står för Particle Environment Package, undersöka olika partiklars rörelser i systemets magnetosfär, samt utflödet av grundämnen från Ganymedes atmosfär. Den informationen kan ge ledtrådar om huruvida det finns flytande vatten, och kanske även liv, på de istäckta månarna, enligt forskningsingenjören Stefan Karlsson.
I IRF:s kalibreringslabb pågår nu ett febrilt testarbete. I april ska nämligen instrumenten skickas vidare till Tyskland för att integreras med resten av satelliten. Det är en lång och omfattande process, förklarar de ingenjörer jag möter.
– Man måste testa allt in i minsta detalj, det får inte lämnas något åt slumpen, säger Herman Andersson, teknisk projektledare för PEP.
PEP är det mest komplexa projektet i IRF:s historia, berättar han. Kring Jupiter är det inte bara kallt, planeten har dessutom det starkaste strålningsbältet i solsystemet. Alla sensorer behöver därför utvecklas från grunden, så att de klarar av att fungera, överleva och leverera data i den extrema miljön.
Uppskjutningen av JUICE beräknas till 2022, då raketen Ariane V ska skicka iväg sonden på dess 7,5 år långa resa. De första mätresultaten får forskarna alltså inte förrän 2030.
– Det blir de som är ungdomar idag som kommer ta hand om de resultaten, säger Stefan Karlsson.
Miranda Jäderling
