Perseverance: ihärdig ny Mars-strövare ska fortsätta jakten på utomjordiskt liv

Det händer mycket på Marsfronten! Bland annat har efterföljaren till NASA:s strövare Curiosity precis fått ett namn. När Mars 2020-rovern landar på Mars nästa år gör den det som Perseverance, ett namn som myntats av sjundeklassaren Alexander Mather från Virginia, USA. Ordet betyder ”ihärdighet” och vann NASA:s namngivningstävling bland nära 30 000 förslag från elever runt om i USA.

Perseverance kommer att skjutas upp i sommar och beräknas nå Mars-kratern Jezero i februari 2021. Där, på en plats där det tidigare funnits en sjö och en flod, kommer rovern att leta efter tecken på liv som kan ha funnits på Mars tidigare i dess historia.

Rovern kommer också att karaktärisera Mars klimat och geologi, samt samla prover från stenar och damm som förberedelse för framtida uppdrag som i sin tur kan hämta tillbaka proverna till jorden. Med sig har Perseverance också instrument som bland annat kan leta efter vattenis under markytan och demonstrera syreproduktion från den tunna Mars-atmosfären. Strövaren kommer också att göras sällskap av en liten helikopter – JPL Mars Helicopter Scout – som ska visa att det är tekniskt möjligt att utforska Mars ovanifrån trots den tunna atmosfären. 

Förhoppningsvis kommer det nya namnet att ingjuta extra kraft i den lilla roboten:

– Perseverance [”ihärdighet”] är ett starkt ord. Det handlar om att nå framsteg trots utmaningar, sa Thomas Zurbuchen, associerad administratör vid NASA’s Science Mission Directorate under namngivningsceremonin den 5 mars.

Uthållighet är dock inte det enda som gör att vi ständigt lyckas tänja på möjligheternas gränser under vår utforskning av solsystemet. En annan viktig komponent är nyfikenhet, och än fortsätter föregångaren Curiosity att förse oss med spännande uppdateringar. Nyligen släpptes Curiosity sin mest högupplösta panorama-bild från Mars hittills – med hela 1.8 miljarder pixlar – och i dagarna publicerades en artikel kring några av Curosity’s fynd  i tidskriften Astrobiology. Forskarna Dirk Schulze-Makuch och Jacob Heinz diskuterar där huruvida tiofener, organiska föreningar som Curiosity hittat på Mars, kan vara ett resultat av biologiska processer på planeten. I ett sådant scenario skulle tiofenerna exempelvis kunna ha brutits ned av bakterier som levt på Mars för över tre miljarder år sedan, då planeten var varmare och fuktigare. 

– Vi identifierade biologiska förklaringar till förekomsten av tiofener som verkar mer troliga än de kemiska förklaringarna, men vi behöver bevis, säger Dirk Schulze-Makuch i ett pressmeddelande från Washington State University.

De hoppas få fördjupad förståelse för de bakomliggande processerna när ESA:s rover Rosalind Franklin påbörjar sitt arbete. När hon anländer på Mars – den 19 mars 2021 enligt senaste besked – kommer hon att använda mildare analysmetoder och forskarna väntar sig bland annat intressanta resultat kring isotopsammansättningen av kol och svavel. Livsformer har nämligen en tendens att förändra denna sammansättning och på så sätt lämna spår efter sig till omvärlden.

Schulze-Makuch tror dock att vi får vänta längre än så på definitiva svar kring eventuellt liv på Mars:

– Som Carl Sagan sa kräver extraordinära påståenden extraordinära bevis. För att veta säkert tror jag att det krävs att vi skickar människor till Mars och att en astronaut ser mikrober genom ett mikroskop, säger han.

Och att skicka människor till Mars är som bekant ett av de kommande decenniernas stora mål för såväl NASA som andra aktörer. Vi väntar med spänning, ihärdighet och nyfikenhet!