Magnetarutbrott i Rävens stjärnbild den 28 april – kan lösa kosmiskt mysterium

Den 28 april 2020 upptäckte två av världens nyaste radioteleskop ett spektakulärt och oväntat utbrott i rymden som ser ut att lösa ett av vår tids största astronomiska mysterier.

Sent på tisdag eftermiddag svensk tid registrerade radioteleskopen CHIME i Kanada och STARE2 i USA en extremt stark och kortvarig radiosignal från en källa i stjärnbilden Räven. 

Andra teleskop i rymden och på marken låg inte långt efter och kunde snabbt spåra utbrottet till en redan känd himlakropp: magnetaren SGR 1935+2154. 

Den ligger omkring 25 000 ljusår från jorden i riktning mot Vintergatans mitt. På himlen ligger den nära stjärnorna i Klädhängaren, ett favoritobjekt bland amatörastronomer.

Radiosignalerna som fångades av STARE2 och CHIME liknar andra, tills nu oförklarade, utbrott av radiovågor som sett från långt ut i universum: de mystiska radioblixtarna. Att dessa radioblixtar (fast radio bursts eller FRB på engelska) skulle kanske kunna skapas av magnetarer har varit en idé som hittills tilltalat forskare, men det är först med utbrottet i Räven den 28 april som saker kanske håller på att falla på plats.

Magnetarer är bland rymdens mest märkliga fenomen. De är extrema exempel av de kilometerstora, tätpackade kvarlevor av exploderade stjärnor som forskare kallar neutronstjärnor.

En del neutronstjärnor är pulsarer, som skickar ut regelbundna radiopulser. Här handlar det om samma sak, med extra allt.

Magnetarer kallas de sällsynta neutronstjärnor som har starkast magnetfält. De strålar opålitligt och oregelbundet i gamma- och röntgenstrålning, har ofta utbrott. Den aktuella SGR 2135+2154 har sin beteckning tack vare dess återkommande blixtrande i gammastrålning, som först upptäcktes av rymdteleskopet Swift en julidag 2014. SGR står för soft gamma-ray repeater.

Går nu radioblixtarnas seglivade gåta mot en snabb lösning? Det ena upptäckarteamet verkar tro det.

– Vi drar slutsatsen att aktiva magnetarer är en källa till radioblixtar vid extragalaktiska avstånd, skriver Christopher Bochanek och hans kollegor i sitt Astronomer’s Telegram om upptäckten.

Andra astronomer, som Yvette Cendes, i Twitter-tråden ovan, är mer avvaktande. Utbrottet i tisdags är trots sin styrka ändå klent jämfört med de radioblixtarna som sedan 2007 förbryllat astronomerna. Nästan vilken som helst av dem skulle lysa tusen gånger starkare.

Vi ringde Sveriges främsta expert på radioblixtar, Franz Kirsten, radioastronom vid Onsala rymdobservatorium och Chalmers. Han tycker att STARE2-teamets slutsaten är vågat.

– Ärligt talat tycker jag att det är väl djärvt att skriva så. Men så får man göra, så varför inte?

Tack vare veckans händelser i Räven raskar nu forskarna allt fortare mot en lösning på radioblixtarnas gåta, det är klart. Allt fler astronomer är på hugget och gör egna observationer, berättar Franz Kirsten, som själv arbetar med ett team som ska göra detaljerade mätningar av källan med radioteleskop i Onsala och i nätverket EVN.

– Coolt är det definitivt. Och alla håller på att hoppa på, det är galet!

Franz Kirsten skrev om radioblixtarna i Populär Astronomi 2018/2. Du kan också se honom berätta om radioblixtar på eventet Astronomy on Tap Gothenburg i tisdags. Se inspelningen på YouTube (Franz del börjar efter vid 1:00:00).