I december förra året gick uppskjutningen av den nya planetobservatören Cheops (Characterising Exoplanet Satellite) av stapeln. Uppdraget är att göra kompletterande observationer av planetsystem kring stjärnor i vår närhet, och nu har de första resultaten anlänt med buller och bång. Det handlar om planeten WASP-189b; en av de mest extrema extrasolära världar som upptäckts hittills.
Cheops karaktäriserar exoplaneter genom att observera hur värdstjärnans ljusstyrka varierar över tid. Metoden ger bland annat information om planetens storlek, och Cheops har möjlighet att genomföra sådana observationer med fantastisk precision. De första resultaten som nu publicerats visar bland annat att WASP-189b har en radie på 112 000 km, det vill säga hela 1.6 gånger Jupiters radie som mäter närmare 70 000 km. Enligt de nya observationerna är WASP-189b således 15% större än tidigare mätningar visat.
Jämförelserna med Jupiter slutar inte där. WASP-189b är nämligen en så kallad het Jupiter, en enorm gasplanet som rör sig betydligt närmare solen än solsystemets egen Jupiter och därmed når extrema temperaturer – i det specifika fallet en dagstemperatur på 3200 grader Celsius. Det har man kommit fram till genom att studera förmörkelsen som uppstår när planeten passerar bakom stjärnan. Och det är inte bara temperaturen hos WASP-189b som når extrema nivåer – även värdstjärnan är en ovanligt het stjärna, med en temperatur som överstiger solens med hela 2200 grader Celsius. Det gör planeten än mer spännande att undersöka, då få planeter runt så heta stjärnor har detekterats tidigare.
Monika Lendl från Genéve Universitet är huvudförfattaren till studien som presenterar de nya resultaten. I ESA:s pressmeddelande ger hon fler detaljer kring upptäckten av den på flera sätt ovanligt extrema planeten:
– Värdstjärnan själv är intressant. Den är inte helt sfärisk till formen, utan större och svalare vid ekvatorn än vid polerna som därför ser ljusare ut. Den roterar så snabbt att den dras utåt vid ekvatorn! Till denna asymmetri kommer också det faktum att WASP-189b har en bana med hög inklination och rör sig runt stjärnan närmare polerna än ekvatorn. Det här innebär att planeten troligen har bildats längre ut i solsystemet för att sedan röra sig inåt, exempelvis till följd av interaktion med andra planeter eller genom påverkan av andra stjärnor.
Även Kate Isaak som jobbar med Cheops hos ESA exalteras av de nya resultaten, och menar att de visar att Cheops kan leverera på de högt ställda förväntningarna:
– Cheops gör uppföljande observationer på planeter som upptäckts med jordbaserade teleskop och kan göra mer noggranna mätningar där så är möjligt. Genom att följa planeterna i deras banor kan vi göra en första karaktärisering av planetatmosfärerna och analysera eventuella moln som finns där.
Bilden nedan sammanfattar de senaste resultaten. Vi väntar med spänning på nya överraskningar från Cheops, och mer kunskap om de utomjordiska världar som gömmer sig där ute i mörkret. Läs gärna den ursprungliga artikeln som publiceras i Astronomy & Astrophysics.
