Perseiderna 2021: Sensommarens stora stjärnfall syns bäst runt 12 augusti

I början av augusti varje år inträffar meteorskuren Perseiderna. För den som har en mörk himmel kan Perseiderna bjuda på en utsökt uppvisning av stjärnfall, som bäst natten 12-13 augusti. Såhär års har nattmörkret hunnit återvända till södra Sverige och månen, som var ny 8 augusti, kommer inte att störa så mycket med oönskat ljus. Populär Astronomi berättar hur och var det är bäst att titta, med litet skånsk meteorlyrik som bonus.

Meteorer (stjärnfall) kan ses vilken mörk och klar natt som helst, men vissa nätter på året syns betydligt fler än vanligt. Det kallas meteorskur och inträffar när jorden passerar genom en meteorström i rymden. En meteorström är en ström av stoft som en komet släppt från sig utmed sin bana runt solen. När ett stoftkorn från rymden kommer in i jordens atmosfär med en fart på tiotals kilometer per sekund hettas gasen runt kornet upp och ljus sänds ut. Detta syns som en meteor. Stoftkornen är vanligtvis mindre än jordiska sandkorn och en meteor varar ofta kring en sekund. Ingen kikare eller annan specialutrustning behövs: Meteorer kan synas över hela himlavalvet och bäst upplevs en meteorskur för blotta ögat!

När är det bäst att titta?

Perseiderna, en av de mest aktiva meteorskurarna under året, har sitt namn av att meteorerna ser ut att komma från en punkt på himlen i stjärnbilden Perseus. Skurens ursprung är kometen Swift-Tuttle, som senast befann sig i solsystemets inre delar 1992. Utmed sin bana har Swift-Tuttle lämnat efter sig den ström av stoft som är källan till Perseiderna. Trots att Perseiderna ser ut att komma från Perseus, som går upp i nordost sent på augustikvällen, behöver vi inte titta just ditåt för att se meteorerna bäst. Perseiderna är aktiva från 17 juli till 24 augusti, men runt 12 augusti varje år nås kulmen.

Redan på kvällen kan meteorer ur skuren ses. Erfarna observatörer brukar dock säga att skuren syns bäst timmarna efter midnatt, lokal tid, tipsar meteorexperten Robert Lunsford i en text hos Internationella meteororganisationen IMO. Från torsdag kväll till fredag morgon (natten 12-13 augusti) väntas aktiviteten vara som kraftigast, men flera nätter i förväg och i efterhand bör Perseider gå att se. Enstaka meteorer är oförutsägbara, ägna därför gärna kring en timme åt att titta. Plötsligt kan flera meteorer ses ila över himlen på bara någon minut.

Var och vart är det bäst att titta?

En mörk plats utan störande belysning är bäst. Ju fler stjärnor du kan se på himlen, desto fler meteorer har du möjlighet att se. En plats med fri horisont, utan träd och annat som skymmer sikten, är bra. Även augustinätter kan bli svala, klä dig därför varmt och använd gärna en solstol eller annan utemöbel för att bekvämt kunna betrakta himlen en längre tid.

Perseider kan ses över hela himlen och någon särskild riktning att titta mot är svår att peka ut. Att titta i riktning bort från Perseus kan hjälpa oss att se litet mer långvariga meteorer, råder oss Robert Lunsford. Oavsett mot vilket väderstreck vi vänder oss ger Lunsford rådet att titta ungefär halvvägs upp på himlen (alltså mittemellan horisonten och zenit) för att få syn på så många meteorer som möjligt. Meteorer kan komma från alla håll på himlen, men Perseiderna utmärks av att de verkar komma i riktning från Perseus och rör sig i banor parallella med varandra.

Hur många meteorer blir det?

Från IMO rapporteras att Perseiderna varit normalt aktiva under 2018-2020. Som mest ca 100 meteorer syntes då varje timme, för en observatör med mörk natthimmel och stjärnbilden Perseus i zenit. I praktiken syns oftast färre meteorer än så, men även under en natthimmel med viss ljusförorening bör det vara möjligt att se något tiotal meteorer per timme. Så sent som 2016 rapporterades ökad aktivitet, men Perseiderna 2021 väntas ha normal aktivitet. 

För den som vill rapportera egna observationer ger IMO en guide. Skulle du få syn på en mycket ljusstark meteor (s.k. bolid eller eldklot) tar Eric Stempels vid Uppsala universitet gärna emot din rapport. Vill du fotografera Perseiderna, se astrofotografen Peter Roséns tips i Populär Astronomi 2/2014 (artikel på webben).

I skånska poeters sällskap

Efter de ljusa sommarnätterna på Sveriges latitud blir nattmörkrets återkomst i augusti speciellt. Att solsystemet bjuder på en fin meteorskur vid denna tid på året gör inte saken sämre, vilket satt spår även i poesin. Gabriel Jönsson debuterade 1920 med diktsamlingen Flaskpost, där vi finner hans mest populära dikt, allsångsfavoriten Vid vakten (känd som Flicka från Backafall). I samlingen finns också dikten Slut, där diktjaget låter sin kärlekssorg värka ut under sensommarens meteorskur:

Se, stjärnskotten stupa
i syrsornas tid.
Men hjärtat har intet
att önska därvid. 

Anders Österling inleder skåneskildringen Landskap med stjärnor i samlingen Tonen från havet (1933) med en meteor:

Sensommarnatten gnistrar av briljanter
och håller jorden magiskt undanskymd.
Nu föll i dessa svindelblå atlanter
en stjärna tyst. I vilken tid och rymd?

Förutom det skånska landskapet finner vi i Österlings dikter ofta skildringar av havet och tiden, som i hans berömda dikt Ales stenar (även den i Tonen från havet). Med sådana perspektiv är det inte underligt att Österling också återkom till astronomiska bilder. Gå ut en klar augustinatt, finn din ”fasta punkt vid gränslöshetens rand” (som Österling skrev) och låt där Perseiderna förgylla din sensommar.