I juli 1969 nådde Apollo 11-astronauterna månen. Neil Armstrong och Edwin ”Buzz” Aldrin kunde styra landaren Eagle mot månens yta tack vare mjukvarukod skriven av nyligen bortgångna Margaret Hamilton. Utan henne hade månlandningen 1969 kanske aldrig blivit av.
Margaret Hamilton föddes den 17 augusti 1936 i Peoni, Indiana i USA. Hon utbildade sig i matematik på Michigans Universitet och läste även filosofi som ett sidoämne. Hamilton hade därefter för avsikt att studera abstrakt matematik vid
universitetet i Brandeis men blev istället medarbetare till Edward Norton Lorenz, en ledande meteorolog vid Massachusetts Institute of Technology (MIT). På MIT utvecklade Hamilton mjukvara som skulle hjälpa till att förutsäga väder och hennes arbete ledde bland annat till Lorenz publikationer om kaosteori.
Under 1950-talet existerade ännu inte begrepp som ”datorvetenskap” och ”mjukvaruprogrammerare”, men i praktiken kom Margaret Hamilton att vara verksam inom dessa områden. Hon arbetade sig igenom ett flertal projekt där hon
tillämpade sina programmeringskunskaper. I början av 1960- talet arbetade hon med SAGE (Semi-Automatic Ground
Environment), som var ett system av enorma datorer och nätverksutrustning för att koordinera data från olika radarsystem och skapa en enhetlig bild av det militära luftrummet.
Som ny i organisationen fick Margaret Hamilton i uppgift att lösa problemet med ett program som ingen tidigare hade fått att fungera. Detta var någonting som ålades alla nykomlingar och mannen bakom programmet fann ett särskilt nöje i att ha skrivit alla kommentarer på grekiska och latin, vilket givetvis försvårade arbetet för alla som försökte lösa problemet.
Hamilton var den första som fick programmet att fungera. Hon fann arbetet med SAGE utmanande men det var också i och med detta som hon började förstå vikten av stabil och högkvalitativ mjukvara, någonting som kom att följa med henne under resten av hennes karriär.
1965 fick Hamilton nys om Apollo-programmet och bestämde sig för att anmäla sig eftersom det verkade vara ett spännande projekt. Hon anslöt sig till MIT Instrumentation Laboratory som utvecklade styrdatorn för månprogrammet och blev först anställd som programmerare men gick så småningom vidare till
att arbeta med systemdesign.
Efter sitt första Apollouppdrag fann Hamilton att hon fortfarande behandlades som en novis inom programmering. Hon hade fått i uppgift att skriva ett beredskapsprogram som aldrig var avsett att användas och kallade det därför “Forget it”, men programmet skulle snart visa sig vara ovärderligt. Under en obemannad testflygning inträffade ett allvarligt systemfel i farkosten och här kom Hamiltons program plötsligt och oväntat till användning.
Forget it initierades, tog över kontrollen av farkosten och förhindrade således att den förstördes, vilket hade varit en katastrof som hade försenat hela Apolloprogrammet.
Över en natt hade Margaret Hamilton nu blivit erkänd som en av Nasas experter. Det här var bara första gången som Hamilton räddade Apolloprogrammet – nästa gång skulle hon även rädda liv.
Den 20:e juli 1969 gjorde sig Neil Armstrong och Buzz Aldrin redo att sätta ned landaren Eagle på månens yta. Buzz Aldrin knappade in koderna för att landarens dator skulle visa höjdmätare och annan data på skärmen. Systemet ombord
kunde hantera sju olika program samtidigt men Aldrins begäran blev det åttonde, vilket orsakade överbelastning och resultatet blev en strid ström av felkoder.
Bild: Wikimedia Commons.
Tack vare Hamiltons programmering hade systemet känt av överbelastningen. Det kom således att ignorera lågprioriterade uppgifter till förmån för fokus på det viktigaste – nämligen att landa farkosten säkert. Utan Hamiltons förutseende mjukvaruarkitektur hade landningen sannolikt tvingats avbrytas i
sista minuten – eller misslyckats totalt.
För att återigen ha löst en besvärlig situation, blev hon nominerad till Nasas Space Act Award. Genom åren har Margaret Hamilton mottagit flera utmärkelser, varav Presidentens Frihetsmedalj är en av de mer anmärkningsvärda.
Det är den högsta utmärkelsen som en civil medborgare kan få och USA:s president bestämmer själv vem som har gjort sig förtjänt av den. 2016 ansåg Barack Obama att Margaret Hamiltons arbete och insatser var mer än tillräckliga för att
motivera varför hon skulle få medaljen.
Som följd av organsvikt avled Margaret Hamilton på sjukhus, 90 år gammal, den 30 september 2026, men hennes arv lever alltjämt vidare.
Bild: MIT
