När luften i vår kära atmosfär rör sig, får det stjärnorna att blinka och tindra. Vackert, tycker några, men inte astronomer. Atmosfären förstör mycket av den intressanta informationen från rymden och mycket av modern astronomi går ut på att ta bort störningen från luftlagren ovanför oss. Ett sätt är förstås att skicka ut teleskopet i rymden, men om man vill stanna på landbacken finns något som kallas adaptiv optik.
Det nya instrumentet vid VLT, med adaptiv optik i hela synfältet. (Bild: ESO)
Adaptiv optik bygger på att spegeln i teleskopet består av små segmentspeglar, som kan röra sig i förhållande till varandra. Genom att hela tiden analysera ljuset som kommer in i teleskopet kan man flytta speglarna för att korrigera för att ljuset fladdrar och flyttar sig.
Tidigare har man endast kunnat göra denna korrektion för ett mindre område nära mitten av synfältet i teleskopet, men nyligen har forskare vid VLT i Chile utvecklat och testat ett instrument som kan ta skarpa bilder i hela synfältet på 2 x 2 bågminuter. Instrumentet kallas MAD och ger astronomer hopp om framtida jätteteleskop med fullt utbyggd adaptiv optik.
Läs ESO:s pressrelease för mer information.
