Ännu har väl ingen skrivit examensarbetet om rymdinslag inom schlagermusiken (hur mycket är Anropar försvunnen en omarbetning av Bowies Space Oddity? Varför jämför Sanna Nielsen sitt tomma rum med just månen? osv). Men Eurovisionfinalen häromveckan bjöd på ett imponerande astronomiskt korrekt inslag som jag gissar att de flesta missade. Frankrikes Sebastien Tellier bjöd inte bara på tävlingens bästa låt utan även en total solförmörkelse. Jag skojar inte. Den ackompanjerar det nästan tysta partiet i mitten av låten och pågår i bara 16 sekunder. Ovanligt snabbt för en solförmörkelse kanske, men faktiskt inte orealistiskt så. Under Telliers förmörkelse flimrar även solens korona vackert kring den mörka månskivan. Låten själv nämner inte solen, men även där finns en astronomisk referens. Tellier besjunger det fiktiva bandet Chivers, vars bedrifter inkluderar att de ’försöker hitta Vintergatan’. Vilket skulle kunna vara en rimlig utmaning under en 16-sekunders solförmörkelse, nu när jag tänker på det.


Sebastien Tellier sjunger Divine under pågående solförmörkelse. Den som vill uppleva en sån på riktigt får förresten ordna en resa till Grönland, Sibirien eller Kina lagom till den 1 augusti 2008. Mer om den hos NASA.

Andra bloggar om: , , , ,