Hur ser de närmaste åren ut för svensk rymd- och astronomiforskning? Nu kommer regeringens nya forskningsproposition och utbildningsminister Lars Leijonborg presenterade den på torsdag förmiddag (DN, SvD). Den finns att ladda ner från Regeringskansliets hemsida.
Regeringen har i förväg avslöjat rätt mycket av innehållet, men inte mycket konkret om sånt som påverkar rymdforskningen. Största påverkan tycks vara att universiteten får ökade så kallade ’fakultetsanslag’ och jag antar att det för det mesta är bra nyheter för de befintliga astronomi- och rymdfysikinstitutionerna. Det har varit en del snack om riktade forskningspengar som går till till exempel medicin-, klimat- och fordonsforskning. Klimatdelen tycks sätta fokus på sådant som energikällor och havsmiljöer, vilket tyder på att regeringen hellre (klokt nog, tycker jag) vill stödja forskning om hur man motverkar den globala uppvärmningens konsekvenser än fysiken bakom den.

Medel till Rymdstyrelsen ökar med 20 miljoner kronor, som verkar vara ungefär tre procent. Jag sökte någon där för en kommentar men även de håller fortfarande på att läsa i stora pdfen. Kanske största nyhet för dem blir att ansvar för rymdforskning flyttas från Rymdstyrelsen över till den nya supermyndigheten som blir när bland andra Vetenskapsrådet och Vinnova slås ihop. Mindre astrofysik och mer Christer Fuglesang för rymdnissarna i Solna med andra ord.

Leijonborg nämnde under presskonferensen också att det under rubriken ’e-science’ ska satsas på så kallad gridteknik där ihopkopplade datorer möjliggör mycket tung datamodellering. Använder astro- och rymdfysikerna i Sverige sånt just nu? Det vet jag inte men massiv beräkningskapacitet är på uppsegling internationellt inom området, t ex för gigantiska radioteleskop som holländska Lofar. Nu ska det i alla fall finnas stålar för hugade forskare.

Nytt är också att man ska använda artikelciteringar i högre grad för att mäta forskningens kvalitet, vilket stockholmsrektor Kåre Bremer ogillar. Även om en citering inom naturvetenskapen räknas lika mycket som 1,5 citeringar inom medicin så känns det som att jag ändå borde ägna resten av dagen åt lite galaxforskning istället för att blogga…


Lars Leijonborg presenterar forskningsproppen med ballongen som metafor. Blir det då ett lyft för t ex ballongburna teleskop som svenskledda PogoLite, undrar man?