Ännu ett nytt nummer av pappers-Populär Astronomi är ute i brevlådorna och välsorterade butiker. Läs mer om nya numret och ladda ner artiklar här, eller vad sägs om följande:

Kan de rätta generna bli krav för resan till Mars?
– Om man finner det etiskt försvarbart, så är det från en medicinsk synpunkt möjligt i framtiden att plocka ut individer som har vissa önskvärda egenskaper, säger professor Dag Linnarsson vid Karolinska institutet.
Vi intervjuar Dag Linnarsson, expert i rymdmedicin och en av dem som valde ut Christer Fuglesang som astronaut. För att klara resan till Mars så kan vi behöva välja ut de astronauter som är rent genetiskt bäst lämpade för att utstå rymdens påfrestningar, menar han. Dessutom berättar han om hur förvånansvärt väl kroppen fungerar i rymden, och svarar på frågan om varför inga astronauter hittills har varit öppet homosexuella.

Svensklett rymdexperiment fick fysikerna att tumma på forskningsetiken.
Världens fysiker gick i spinn i somras när KTH-forskaren Mark Pearce och hans kolleger gick ut med att de kanske hittat bevis för den mörka materian som gäckat astronomer i decennier. Vi intervjuar Pearce om vetenskaps-papparazzin och smygtagna bilder, den kosmiska strålningen och Sveriges roll i satellitexperimentet Pamela som ligger bakom upptäckten.
– Folk visste att vi skulle presentera nånting och alla var beredda med sina kameror, säger han.
Forskningen väntas publiceras inom kort i tidskriften Nature och en artikel finns att läsa på ArXiv.org.

Vatten på Mars. Omslagsplanet denna gång är Mars. Astrobiologen Henrik Johansson berättar om isskrapande landaren Phoenix’ tid på Mars och vad upptäckten av vatten betyder för jakten på liv.

Dessutom: Det senaste om astronomiåret 2009, debatt om Sveriges kopplingar till krigföring i rymden, de svenska asteroiderna, radioastronomi för alla i Västsverige, skolklassen från Tullinge som fick provköra proffsens teleskop, och allt om höstens nya bilder på främmande solsystem.

RELATERADE ARTIKLARMER FRÅN SKRIBENTEN

5 KOMMENTARER

  1. På tal om astrobiologi, hur blir man en astrobiolog, och vilken utbildningsväg är bäst att ta dvs. ska man börja plugga astronomi eller biologi?

  2. Andrej, är du där nånstans?

    Jag kan tänka mig att man ska satsa på en bred utbildning med inslag av fysik, astronomi, geovetenskap, kemi och biologi, eller åtminstone nån där man kan vara ganska flexibel med kursval.

  3. man väljer civilingenjör utbildningen i rymdteknin, inriktning rymdfysik :). Träffade en tjej i Gbg som också ska bli astrobiolog, dvs. leta efter liv på andra planeter och så.

  4. Astrobiologi är ett jättestort ämne, och det krävs experter inom väldigt många områden. Du behöver en så bra naturvetenskaplig grund från gymnasiet som möjligt och sedan ska du fortsätta med antingen en ingenjörsutbildning – rymdingenjör, teknisk fysik, teknisk biologi eller liknande – eller en naturvetenskaplig utbildning inom astronomi/astrofysik, molekylfysik, geologi/geofysik, biologi, meteorologi…

    När du har läst en grundutbildning på universitet i 4-5 år och tagit examen kan du sedan efter examen fortsätta med att söka plats på en forskarutbildning. Om du vill satsa på detta som forskare så tror jag att det är bra att du söker dig till ett stort universitet i Sverige eller utomlands som har mycket forskare som arbetar med astrobiologi. Stockholms universitet är störst i Sverige på astrobiologi och en av få platser i Europa som har en särskild forskarskola, men det finns naturligtvis många andra som sysslar med astrobiologi – det viktiga är att komma i kontakt med forskare som jobbar inom ämnet.

    När det gäller frågan om vilket ämne man ska välja så tror jag att det beror på vilken sorts forskning man vill arbeta med – astronomer kommer nog mest jobba med att observera och göra modeller av planeter kring andra stjärnor och undersöka spår av liv utanför solsystemet, medan biologer och geologer kanske är mer intresserade av att forska kring hur liv kan ha uppstått på jorden, och kanske också studera prover från planeterna och månarna i vårt solsystem, till exempel. En meteorolog kanske är intresserad av hur klimatet skulle kunna se ut på andra planeter, och så vidare.

    Om du vill läsa lite om vad folk forskar om inom astrobiologi idag kan jag rekommendera pocketboken ”Life in the Universe” av Lewis Dartnell – den ger en bra och ganska lättläst översikt. Du kan nog få tag på den på en internetbokhandel.

Comments are closed.