Fermiteleskopets kamera LAT ligger inte alls på latsidan. (Bild: NASA/GSFC Conceptual Image Lab)
Astropartikelfysiken är ett galet spännande forskningsfält just nu. Med betoning på galet, kanske – ni minns väl historien om paparrazzi-fysikerna från förra sommaren? Målet är samma som då: att hitta partiklarna som man tror utgör den mörka materian. Den som lyckas kan säkert vinna ett Nobelpris.
Partiklarna i fråga är de som strömmar in från rymden bortom solsystemet och kallas kosmiska partiklar eller kosmisk strålning. De flesta av dessa accelereras i supernovarester och hos pulsarer, men några kanske, kanske, skapas när okända och osynliga partiklar av mörk materia kolliderar med varandra. Kan man se bevis för mörk materia bland de kosmiska partiklarna med högst energi? Eller kan man förklara allt med näraliggande pulsarer istället?
Läget såhär långt är följande. Den delvis svenska satellitexperimentet Pamela upptäckte en allt för hög andel positroner (antimaterians motsvarande till elektroner) bland de kosmiska partiklarna med högst energi. Bevis för mörk materia? Kanske, tyckte forskarna, och skrev massor med artiklar om resultaten. Sen kom ballongexperimentet ATIC och såg en ’bump’ i spektrumet: oväntat många kosmiska elektroner med en viss energi (Nature News). Det var, tyckte vissa, helt rätt slags tecken på mörk materia bestående av så kallade Kaluza-Klein-partiklar. En skörd artiklar följde.
Nu har Rymdteleskopet Fermi gjort om ATIC:s mätningar, fast bättre. Fermi, uppe sedan sommaren 2008, är egentligen byggt för att detektera gammastrålning, men teleskopets kamera LAT visar sig vara en hejare på att istället samla in kosmiska elektroner och positroner. De nya resultaten släpptes på ArXiv.org häromdagen (pressmeddelanden hos NASA och Italienska rymdstyrelsen, kommentar hos Cosmic Variance).
ATIC:s bump är borta, och med den en del av förhoppningarna om tydligt bevis på mörk materia. Jan Conrad, som är projektledare för Sveriges Fermi-forskare, medger att vi nu verkar vara lite längre bort från att hitta mörk materia. Samtidigt är resultaten inte entydiga.
– Vi kan inte riktigt påstå att vi ser en bump här, men det är definitivt spännande, säger han.
Rätt vad det är så kan man faktiskt klämma in mörk materia som förklaring till Fermis nya data. Det har Stockholm universitets Lars Bergström, Joakim Edsjö och Gabrijela Zaharijaš visat i en artikel som släpptes i tisdags (pressmeddelande från Stockholms universitet). Men det tar emot, och det funkar lika bra med pulsarer som förklaring till Fermis mätningar.
Kommer de kosmiska partiklarna att leda oss till den mörka materian då? Astropartikelfolket ger i alla fall inte upp. Artikelflödet fortsätter (kolla t ex dagens tolkning av Fermis data), och redan nästa vecka blir det konferens om Pamela i Rom. Där ryktas det att Pamela-forskarna ska presentera egna nya mätningar av kosmiska elektroner. Då kanske det ljusnar ännu en gång för den mörka sidan…
