Saturnus ringar behöver väl knappast någon presentation, men det är åter tid att rikta intresset mot dem. Tisdagen den 6/10 tillkännagavs rymdteleskopet Spitzers upptäckt av ytterligare en ring runt planeten (AB, SvD, SVT).
Redan dess storlek gör den intressant, med en radie av 128 till 207 Jupiter-radier och ungefär 20 Jupiter-radier i tjocklek har den övertagit titeln som största planetring i vårt solsystem med råge. De tidigare innehavarna av titeln var Saturnus E-ring och det svaga täcket av material runt Jupiter. Saturnus E-ring sträcker sig från 3 till ungefär 20 gånger Jupiters radie; det innebär att rekordet har förbättrats tiofalt!
Om den hade varit synlig för blotta ögat hade vi kunnat se den sträcka ut sig en fullmånes storlek om varje sida av Saturnus. Men ljuset från ringen är ytterst svagt; det var med Spitzers infraröda instrument som man från skenet av ringstoftet kunde urskilja ringen, som består av is och stoft.
Men ringen särskiljer sig inte bara från de övriga ringarna runt Saturnus med sin storlek. På grund av sin enorma utsträckning har Saturnus en liten gravitationell påverkan på ringen. För de övriga närmre ringarna har gravitationen gett dem en ekvatoriell bana, men den nya ringen har behållit sin lutning med 27 grader mot de övriga. Detta gör att den delar bana med en av Saturnus yttersta månar Phoebe, som tros vara källan till ringens material. Materialet kan komma från att Phoebe träffas av mindre objekt, som kometer, som vid kollisionen slungar ut material från månens yta och fyller på ringen med material.
Det viktigaste med upptäckten av ringen är att den kan hjälpa till att lösa mysteriet kring en av Saturnus månar Japetus, som har en ljus och en mörk sida som bildar ett mönster som inte är helt olikt den välkända yin-yang symbolen. Forskare har länge trott att det finns ett samband mellan månarna Phoebe och Japetus som går i banor i motsatta riktningar runt Saturnus. Det man tror är att delar av det mörka materialet som slungas ut från Phoebe och ansamlas i ringen sakteligen faller in mot Japetus och färgar delar av ytan mörk.
