Infraröd strålning från galaxhopen Abell 2218 (vänster och mitten) och dess spektakulära variationsrikedom sedd med Hubbleteleskopet (höger). De blåa knutarna i den trefärgade Herschelbilden i mitten visar förgrundsgalaxer, krysset visar galaxhopens centrum och den ljusa knuten strax under den är en bakgrundsgalax som ligger i en specifik position som leder till dess ljus att förstärkas genom gravitationell linsningseffekt. Bild: ESA/SPIRE- och HerMES-konsortierna (vänster); ESA/NASA/STScI (höger)).

Bilderna från Herschelteleskopet är delar av de första data som släppts av den största Herschelprojektet HerMES som pågår just nu. Dessa bilder har tagits med instrumentet SPIRE vars mjukvara har starka kopplingar till Sverige.
I en annan studie som ingår i HerMES-samarbetet har de första vetenskapliga resultaten visat att avlägsna aktiva galaxer ofta visar mycket stor stjärnbildningsaktivitet. I det tidiga universum fanns en koppling mellan mängden strålning från svarta hål som slukar gas och strålningen från stjärnbildning, vilket tyder på att de energierna som är inblandade i stjärnbildning respektive inströmmande gas mot supermassiva svarta hål är kopplade. Detta påminner mig om ”hönan och ägget”-problemet som diskuterades nyligen i DN.
Mera om Herschel finner ni hos ESA.