Förra veckans pressmeddelande från ESO om ett svart hål som blåser en bubbla i rymden, som jag var med och översatte till svenska, fick viss spridning i medierna. Jag blev intervjuad i SR:s Vetenskapsradion (notis, ljudfil), Cassiopeiabloggen nämnde saken och i tisdags blev det ett inslag i SVT Rapport, som nu även dykt upp på Rymdkanalens blogg. Och som fått en del saker om bakfoten.
Vad handlar det hela om? Forskare har med hjälp av stora teleskop på jordskorpan och Chandrateleskopet i rymden upptäckt en dubbelstjärna där ena stjärnan redan exploderat och blivit ett svart hål och genom två motsatta jetstrålar bildat en ovanligt stor bubbla av het gas. Bubblans egenskaper gör det möjligt att räkna ut hur bra det svarta hålet är på att tillföra energi till sin omgivning, och det visar sig vara lika effektiv som de rejält mycket supertunga svarta hål som driver jetstrålar i mitten av kvasarer och vissa galaxer. Ett litet svart hål som beter sig som ett stort – sådant gillar astrofysiker.
Allt detta förklaras i ESO:s pressmeddelande som jag var med och översatte och även i Chandrateleskopets pressmeddelande som kom samtidigt. Men bildvalet var helt olika. ESO illustrerar med en ny version av en klassisk bild av ett svart hål i ett dubbelstjärnesystem: het gasskiva och strålar till höger och en superjättestjärna vars yttre lager matar hålet till vänster (bild t h). Chandrateleskopet illustrerar med själva 1000-ljusårs-breda gasbubblan och en annorlunda bild på hela galaxen där bubblan syns i dess utkanter (se nedan). I Rapport-inslaget syns bara ESO-bilden och superjättestjärnan förväxlas med den strålblåsta bubblan, som är i själva verket ungefär en miljard gånger större. Klantigt, och saken blir inte bättre av att reportern kallar bubblans 200 000 skapande för en ’naturkatastrof’. Men vi som tar hand om pressmeddelanden behöver också se till att illustrationer inte inbjuder till feltolkningar.
I utkanterna av galaxen NGC 7793 finns bubbelnebulosan med mikrokvasaren S26 i mitten (klicka för fler och mer förklarande bilder). Bild: röntgenstrålning (NASA/CXC/Univ of Strasbourg/M. Pakull m fl); synligt ljus (ESO/VLT/U Strasbourg/M. Pakull m fl); H-alfa (NOAO/AURA/NSF/CTIO)
