Bland universums riktiga strålkastare är kvasarerna i en klass för sig – unga galaxer med supertunga svarta hål i mitten som ändå ser ut som stjärnor på natthimlen. Astronomer känner till många fall där en kvasar som lyser långt bakom en annan galax och då galaxen fungerar som en lins som förstärker och förvrånger bilden av kvasaren bakom. Effekten kallas gravitationslinsning och är ett av de roligare fenomen som förknippas med Einsteins teorier.
Häromveckan avslöjade forskare från Schweiz, USA och Tyskland hittat ett exempel på den omvända situationen, där kvasaren – eller i alla fall kvasarens svårupptäckta värdgalax – har rollen som lins framför en mycket avlägsen, mindre galax (notis hos Cassiopeiabloggen). Såhär ser det ut runt kvasaren:


Den blåa kvasaren SDSS J0013+1523 och dess överglänsande värdgalax ligger ungefär 1,6 miljarder ljusår ut i universum. Bakom den, nästan 5 gånger längre bort, ligger en annan galax, som vi nu ser – tror forskarna – uppdelad och förstorad av kvasarens osynliga hemgalax framför den. (Bild: F. Courbin, G. Meylan, S. G. Djorgovski m fl/EPFL/Caltech/WMKO)

Svårupptäckta värdgalaxer ja: Kvasarer är så pass ljusstarka att det är ofta svårt, eller ibland omöjligt att ens se galaxen som de väntas ligger i mitten av. Ännu svårare är det att mäta galaxens massa. Men med hjälp av galaxen som skymtas bakom den aktuella kvasarlinsen kan man i princip uppskatta massan hos kvasarens värdgalax. Till det behövs Hubbleteleskopet och dess synskärpa, och teamet bakom upptäckten meddelar att de sökt och fått tid på Hubble för att göra nya bilder. Antagligen blir de snyggare än de aktuella bilderna på kvasaren och galaxen, som tagits med det stora men markbundna Keckteleskopet på Hawaii under inte helt optimala förhållanden, står det att läsa i forskningsartikeln på arxiv.org. Vi håller tummorna för att linstolkningen bekräftas med Hubble och inte visar sig vara en adaptivoptikteknisk synvilla.
Mer info och video finns hos Lausannes tekniska högskola på engelska och på franska och hos astronomen George Djorgowski som deltog i studien.