Gliese 581g, som konstnären Lynette Cook föreställer sig den.

Nyupptäckta planeten Gliese 581g är ny etta på listan över de mest jordlika planeterna som vi känner till. Den ligger 20 ljusår bort och kretsar i samma system som planeterna Gliese 581c och 581d som tidigare båda två varit föremål för viss jubel bland folk som hoppas på liv ute i rymden. Pressmeddelandet om upptäckten finns här hos University of California och forskningsartikeln bakom finns på ArXiv.org inför publicering i den ansedda tidskriften Astrophysical Journal.
Hur pass jordlik är 581g då? Den väger minst 3,1 gånger jordens massa (det exakta värdet hänger på hur banan ser ut) och är förmodligen stenig som jorden, Mars och Venus. Som alla planeterna runt den lilla röda dvärgstjärnan Gliese 581 – nu finns det sex kända – ligger den mycket nära sin stjärna. Troligen har den alltid samma sida mot stjärnan, vilket betyder att trots drägliga snittemperaturer (mellan 30 och 12 minusgrader) är planeten mycket hetare på ena sidan och kallare på den andra. Sådana temperaturskillnader skapar mycket jobbiga vädersystem. Astrobiologen Caleb Scharf, som kommenterar upptäckten på sin blogg och låter ovanligt upprymd, påpekar att det är inte klarlagt. Planeten skulle i vilket fall som helst kunna ha en atmosfär, och temperaturen pekar på att den skulle kunna härbärgera vatten.

Bor det någon där? Det vet vi inte och det blir riktigt svårt att få reda på svaret. Inget ljus har setts från planeten; man har bara uppmätt hur den påverkar dess stjärnas små små rörelser i rymden, med en spektrograf på Keckteleskopet på Hawaii. Men astronomen Steven Vogt sa under pressmötet (som finns på video hos National Science Foundation) att han är ’100 procent säker’ att planeten hyser liv, med argumentet att liv på jorden visat sig kunna klara sig i de mest ogästvänliga miljöer. Det är sant men ännu har inget liv hittats utanför jorden, så även om det kan vara taktiskt smart för en exoplanetastronom att ropa hej så har vi faktiskt inget bevis.
Vad betyder upptäckten för chanserna att hitta fler liknande planeter? Här är forskarna entydiga i sin (faktiskt ganska lättlästa) artikel: om man kan hitta en skapligt jordlik planet så nära som 20 ljusår bort så kan det finnas miljontals i vår galax. Följdfrågan om det då finns utomjordingar lite överallt i universum är än så länge obesvarat och kommer att göra det ett tag till. Först behöver vi kunna bevisa att liv verkligen kan uppstå på andra ställen än jorden. Helst i solsystemet där vi har bäst möjligheter att studera det, och där är Mars samt månarna Enceladus, Europa och Titan som känns mest lovande.
Aftonbladet, DN, Andrej Kuutmann

12 KOMMENTARER

  1. ”Steven Vogt sa att han är ’100 procent säker’ på att planeten hyser liv”

    Sa han verkligen så? Kan inte kolla videon just nu, men det låter oseriöst alternativt felciterat.

  2. @Alexis: Ja det gjorde han. Det har blivit lite debatt om saken: se t ex hos Universe Today (där jag och några andra bloggare citeras) och Ian ’Astroengine’ O’Neill har också gett sin syn på saken.

    Visst är det rätt galet med tanke på att vi inte vet om liv kan klara sig någonstans utanför jorden. Men många forskare tänker på samma sätt som Vogt (se artikeln om astrobiologerna i PopAst 2010/3) och det vore skönt om medierna började inse det.

    Rubriker som ”Professor tror på liv i universum” har bara nyhetsvärde om professorn i fråga tror att livet ser ut som Yoda i Star Wars eller de blåa skogsvarelserna i Avatar

  3. @Robert Cumming: nej det sa han inte. ”100%” syftade på chansen till liv, inte hur säker han var (om det sa han: ”my own personal feeling” och senare ”I have almost no doubt about it”).

    Kolla videon vid 42:08, några minuter tidigare för att få med tittarfrågan.

  4. Att tro på möjligheten och att tro sig veta är två väldigt olika saker.

    Denna planet är som att vi fått veta att vi blivit tilldelade en lott, och Vogt påstår att lotten är vinstgivande med 100% säkerhet, när vi i själva verket inte vet vad vinstchansen är, eller om det ens finns någon vinst.

    Vogts deklaration är inte galen för att vi inte vet om liv kan klara sig någonstans utanför jorden. Redan det enda exempel på liv vi känner till, det på jorden, är förvånande uthålligt i att överleva extrema miljöer, och få tvivlar på att livsdugliga miljöer existerar runt andra stjärnor än solen.

    Vogts deklaration är galen för att det får media att tro att han vet något han inte rimligtvis kan veta:

    1) Vi vet inte ens om planeten GJ 581g existerar. Vid det här stadiet kan den kallas för kandidat som måste bekräftas (vilket upprepas vid flera tillfällen i artikeln). Periodogrammet där planeten grävts fram ser tveksamt ut. Ett talande citat från artikeln: ”This is very difficult work and there is no shame or dishonor in uncovering residual systematic errors at these levels of precision.” Dock: Även om GJ 581g skulle visa sig vara en anka så är det ingen som tvivlar på att andra, motsvarande planeter finns.

    2) Även om GJ 581g existerar, så vet vi inte om den är beboelig för någon sorts liv. Den kanske är extremt radioaktiv eller saknar atmosfär och är såpass fientlig att inte ens våra mest extremofila organismer skulle överleva där, än mindre uppstå. Bara för att vatten under vissa omständigheter KAN finnas betyder det inte att det finns. Men ok, även om GJ 581g inte skulle vara beboelig, så är det inte många som tvivlar på att det finns andra beboeliga planeter. Just nu är frågan mer ”hur många”.

    3) Även om GJ 581g existerar och är beboelig så vet vi *ingenting* om potentiellt liv där. Hur skulle vi? Vogts uppfattning grundar sig på hans tro att överallt där liv kan uppstå, så uppstår det. Visst, det kanske är på det sättet, men för tillfället har vi absolut ingen aning. Att påstå annat är oseriöst. Det hindrar förstås inte enskilda individer att önsketänka, men man ska nog vara lite tydligare i sina uttalanden än Vogt var här.

    Det tråkiga med detta försök till hype är att den lyfter fokus från det verkligt intressanta: att vi nu har möjlighet att upptäcka jordlika planeter i den beboeliga zonen.

  5. Det där med vetenskapsmän och liv i rymden är intressant. På http://www.centauri-dreams.org/?p=14589
    citeras det:
    Davies writes “…to profess belief in extraterrestrial life of any sort, let alone intelligent life, in the 1960s and 1970s, was tantamount to scientific suicide. One might as well have expressed a belief in fairies.”

    Men år 2010 är spekulationer liv på fjärran jordar helt OK. Det är nog en bra utveckling.

Comments are closed.