Spjutspetskunskap till salu: teamet bakom Prisma,
från januari 2010. (Foto: Rymdbolaget)
Prismasatelliterna Mango och Tango gör succé i rymden men Rymdbolaget tvingas sälja avdelningen som byggde dem. Populär Astronomi har fått fram fler uppgifter om krisen för Rymdbolagets som först rapporterades av i ett Rapport-inslag i SVT i juli.
Nu går dessutom ESA ut med information till medierna om det europeiska projektet som Sverige skulle ha lett men som nu drivs av Spanien.
Divisionen för satellitsystem, som även ligger bakom mer än tjugo års framgångsrika svenska satellitprojekt, bland dem månsonden Smart-1 och Odin, gjorde förlust redan förra året. Sedan dess har Rymdbolaget fått backa ur två viktiga planerade samarbetsprojekt där Sverige kunde ha fått en ledande roll. Ett ägarbyte skulle kunna innebära att kompetens som byggts upp under lång tid går förlorad.
– Jag tycker att det är olyckligt om kunskapen försvinner från Sverige, säger Rymdbolagets informationschef Anna Rathsman.
Beslutet togs tidigare i sommar av Rymdbolagets styrelse. Bakom ligger brist på både statlig och privat investering i rymdteknik, som delvis kan härledas till finanskrisen och kronfallet mot euron 2009.
Olof Rydh, styrelseordförande för Rymdbolaget, är kritisk till att Rymdstyrelsens direktiv från regeringen inte prioriterar svensk rymdindustri.
– Vi satsar väldigt mycket på rymden. Det är allokeringen av pengar som är fel. Vi satsar väldigt mycket och vi skulle kunna få mycket mer ut av det.
Rymdstyrelsens allokering mellan ESA och Sverige har enligt Rydh ”inte varit särskilt framsynt”. Han menar att andra länder är bättre på att få retur för sina investeringar i ESA.
Missad chans: Proba-3
(Bild: ESA)
Rymdbolaget har under det senaste året fått dra sig ur två nya projekt. Prismas formationsflygningsteknik ska snart göra debut hos det europeiska rymdorganet ESA på satelliten Proba-3, som kan flyga 2011 eller 2012. Projektet skulle ledas av Sverige, men i brist på pengar har det tagits över av Spanien. I ett ESA-pressmeddelande om formationsflygningstekniken för Proba-3 som släpptes i torsdags nämns vare sig Sverige eller Prisma.
Satellitbogseringsfarkosten SMART-OLEV, en vidareutveckling av månsonden Smart-1, skulle också ha blivit ett svensklett projekt, men Rymdbolaget fick dra sig ur. Man sökte lån från Näringsdepartementet men fick noll kronor, säger en källa på Rymdbolaget. Inte heller hos privata finansiärer kunde man hitta de cirka 200 miljoner kronor som det skulle kosta att utveckla en satellit.
– Satellitfinansiering är inte enkel, säger Olof Rydh. Vi sökte utanför den statliga sfären, och det gick inte.
Generaldirektören för Rymdstyrelsen Olle Norberg tycker inte att hans myndighet kunde ha påverkat läget för satellitdivisionen, eller förlusten av ledningen för Proba-3. Det enda man kunde göra 2009 för att bromsa den utvecklingen i kronkursens spår var att säga att Sverige inte kunde vara med.
– Det är en allmän trend att dragkampen om att få leda rymdprojekt blir tuffare. Rymdbolagets division för satellitsystem kan då behöva en större partner för att vara ”prime” och leda ett satellitprojekt, säger Olle Norberg.
Beslutet att sälja är en konsekvens av den låga lönsamheten i branschen och indirekt av kravet som är ställt på Rymdbolaget att gå med 10 procents vinst, menar Olof Rydh. Trots det tror han inte att ett regeringsskifte i höst skulle påverka situationen.
Enligt Olof Rydh är det bra om satellitkompetensen kan finnas i Sverige, men det är inte självklart att staten ska äga den.
– Kan divisionen placeras i ett lämpligt, och då helst europeiskt, sammanhang, så vore det det bästa, säger han.
Olof Rydh beklagar att detta sker just när Rymdbolaget skördar framgångar i rymden.
– Visst är det sorgligt nu när Prisma är uppe. Vid sidan av Christer Fuglesangs resor är det den största svenska rymdframgången någonsin. Det är tråkigt att man inte kan göra någonting mer av det här.
Troliga köpare är enligt vad jag lyckats få fram de två största europeiska rymdföretag, EADS Astrium och Thales Alenia.
Skulle ett utländskt ägande vara dåligt? Olle Norberg är i alla fall inte orolig, och citerar ett annat exempel från den svenska rymdbranschen.
– Ägarbytet från Saab Space till RUAG Space blev oerhört lyckat.
Se även artikeln i Populär Astronomi 2010/3, intervjun i Metro med Rymdbolagets vd Lars Persson, Ariel Borensteins kommentarer på Arielspace, och rymdnestorn Sven Grahn som på sin blogg Rymdtankar uttryckte sin oro för svensk rymdverksamhet redan i juni.
