Några (andra) Vintergator plockade från bland tusentals spiralgalaxer. (Bild: SDSS)

När Popast-medarbetaren Kambiz Fathi inte bloggar så forskar han om galaxer. Nu har han upptäckt att det är något särskilt med galaxer som vår. Galaxer som liknar Vintergatan verkar vara vanliga och lätta att skapa trots alla invecklade processer som behövs för en galax ska bli till. Vintergator har dessutom varit de största spiralgalaxerna ändå sedan för 3-4 miljarder år sedan (pressmeddelande från Stockholms universitet, forskningsartikel på ArXiv.org, Science Daily). Genom universums sena historia har det alltså varit vanligt med just en sådan miljö som vi har här, kring solen i en av Vintergatans spiralarmar. Kanske innebär det att förutsättningarna för liv i väldigt många andra galaxer har varit lika bra som här. Jag skypade Kambiz på kontrollrummet till teleskopet APEX i Chile och ställde några kontrollfrågor.

Hej Kambiz! Du är ju på andra sidan klotet vid APEX-teleskopet i Chile just nu. Hur är vädret? Kan du säga vad du ska observera?
– Vädret ar inte så bra, men hela forra veckan hade vi kanonväder. Just nu tittar vi på kolmonoxidmolekyler i några ultraluminösa galaxer som inte går att se i synligt ljus.

Enligt din forskning så tycker universum på något mystiskt sätt om att bygga vintergator. Gillar universum sådana vackra spiraler, eller försöker det skapa större grejer men misslyckas?
– Nja. Spiralerna ar ju vackra, men universum ser inte på det på samma sätt. Universum bryr sig mera om storleken hos galaxen, och fortätningen i mitten av den. Oavsett galaxens totala storlek kan man inte packa ihop godtyckligt många stjarnor i dess centrum.

Jag har hört att det trots alla stora spiralerna fortfarande finns långt fler små galaxer. Om du får sticka ut hakan, tror du att de flesta levande varelser bor i stora fina vintergator eller i små mysiga mini-galaxer?
– I vintergator skulle jag saga. Just för att de små galaxerna till slut ändå kommer att slås ihop till vintergator.

Du plockade ut 30 000 galaxer från kartläggningsprojektet SDSS med hjälp av stora databaser och ett så kallat virtuellt observatorium. Hur många av galaxerna har du tittat på ordentligt?
– Jag tittade noggrant på delar av urvalet vid olika tillfallen, och varje gång rörde det sig om 200-300 galaxer. Så sammanlagt har jag tittat in på strax under 1000 galaxer.

Vad blir ditt nästa virtuella stjärnskådningsprojekt?
– Att studera hur länge detta fenomen har pågått. Är det något som endast gäller de senaste tre fyra miljarder åren – eller har det alltid varit så? Jag vill forstå om universum hat genomgått en dramatisk forändring under sin utveckling med avseende på galaxbildning, och i så fall när.