Lars Buchhave
18:12 Lars Buchhave, forskare vid Köpenhamns Niels Bohr-institutet var den första i Kepler-teamet att närmare undersöka stjärnan Kepler-11 (den med det märkliga planetsystemet) – och han gjorde det på Nordiska Optiska Teleskopet NOT på Kanarieön La Palma.
Redan under veckorna efter Kepler sändes upp upptäckte forskarna långt fler tecken på små planeter nära sina stjärnor än någon hade väntat sig, berättar Lars. Men de fick hålla tyst – upptäckterna måste först bekräftas som riktiga planeter.
– De flesta hölls tillbaka. Man ville skaffa data från marken för att rensa ut falska positiv, förklarar Lars.
Det är det mödosamma men spännande arbetet som Lars har hållit på med sedan dess. Kepler hittar stjärnor som blir tillfälligt lite ljussvagare, kanske för att en annars osynlig planet passerat framför den. Men samma blinkning kan ske om stjärnan i själva verket är en dubbelstjärna, eller ännu värre, trippelstjärna. Med ett spektrum från jorden går det kan man upptäcka de multipla stjärnornas lömska spel, och rikta in sig mot de verkliga planeterna.
– Det har varit mitt största bidrag. Vi har uppemot 2000 spektra och jag har gjort analysen för samtliga. De här spektra har tagits med många olika teleskop, bland dem NOT, där jag gjorde observationerna själv.
Lars’ spektra är också helt avgörande för att Kepler ska kunna korrekt bestämma hur stora planeterna är.
– Alla vill veta om värdstjärnan. Det är därifrån som nästan hela felstaplarna i planetens radie kommer.
Spektrumet ger stjärnans temperatur och ett mått på tyngdkraften på stjärnytan, förklarar Lars. Då kan man med hjälp av vad astronomer vet om stjärnor räkna fram dess radie.
Lars observerade stjärnan med de sex planeterna Kepler-11 redan augusti 2009. Sedan fick han hålla knäpptyst om den, liksom om de andra system som upptäckts. När han pratade om Kepler på en konferens i Lund för exakt ett år sedan, kunde han bara antyda vad som var på väg.
– Jag kunde inte säga nånting! Framförallt om dessa flerplanetssystem. De var otroligt spännande, och jag ville verkligen berätta om dem.
Nu är väntan över, och det var en upprymd och extremt lättad Lars i telefon från Köpenhamn i morse. Men nu finns det nya mätningar som ännu är hemliga, avslöjar han.
– Ja, det finns saker som inte är offentliggjorda. Just planetkandidater med långa perioder: då kommer vi nära den beboeliga zonen och kan se distributionen av planeter som ligger längre ut från sina stjärnor.
Finns Jorden 2.0 bland dem?
– Jag tror att Kepler kommer att hitta en sådan planet. Men den kommer att vara för ljussvag för att följa upp med observationer av dess atmosfär. Till det behöver vi nästa generation av rymdprojekt, som TESS och Plato.
Finns det en bebodd planet här? Såhär ligger Keplers planetkandidater utspridda på natthimlen i stjärnbilden Svanen. (Bild: NASA/Kepler team)
16:20 I Sverige finns det inga forskare som är direkt knutna till Kepler. Annat är det i Danmark: under förmiddagen pratade jag med Lars Buchhave (bild) från Niels Bohr-institutet i Köpenhamn, dansk medlem i Keplers stora forskarteam och ställde frågor om de nya upptäckterna. Just nu håller jag på att redigera intervjun och kommer med några godbitar snart.
08:40 Den vetenskapliga artikeln om alla Keplers planetkandidater, med William Borucki som första författare, är insänd till tunga Astrophysical Journal men finns sedan i morse för alla att läsa här på ArXiv.org. Proppfull med spännande grafer och tabeller för den som gillar sånt.
08:34 De utländska bloggarna är upprymda på en helt annan nivå än TT och professor Göran Olofsson, och det är mängden av kandidatplaneter som orsakar yrseln (även hos mig). Phil Plait här, Emily Lakdawalla där. Och i ett nytt inlägg på systemic-bloggen pekar Greg Laughlin ut den av de potentiella små kloten som ser allra mest spännande ut: den heter KOI 326.01 och har en trolig massa på bara 60 procent jordens. En liten planet i den beboeliga zonen hos sin stjärna, som är ljus nog för att göra många nya mätningar av.
08:15 Svenska medier har rapporterat om planetupptäckterna. SVT Vetenskap hade otroligt nog en reporter plats på presskonferensen: Jens Ergon rapporterar och lovar att återkomma med mer. Nyhetsbyrån TT bestämmer som vanligt vad som är viktigt för alla andra, och intervjuar Stockholms universitets Göran Olofsson, som kallar upptäckten ”väldigt intressant, närmast sensationellt” och påpekar att systemet nu innehar rekordet för flest planeter runt en annan stjärna (Sydsvenskan, SvD).
08:02 Dagen efter och Kepler-11 pryder omslaget till tidskriften Nature. Den vetenskapliga artikeln om solsystemet finns här bakom betalvägg i tidningen och här i sin helhet på ArXiv. Kepler-11 framträder som ett spektakulär upptäckt: alla sex planeter åker ibland rakt framför stjärnan, som är mycket lik solen. Planeterna liknar inte våra grannar: de är många och stora med tanke på deras massor (mellan 2 och 13 gånger jordens). Massor ja. Jack Lissauer och hans kollegor har använt hur planeternas tyngdkraft drar på varandra och försenar deras passager framför stjärnan för att uppskatta deras massor. Det är första gången man kunnat mäta massor på detta sätt, som kallas TTV, transit timing variations. Samma taktik väntas göra det möjligt även för oss på jorden att upptäcka nya planeter runt andra stjärnor.
19:45 På presskonferensen gör astronomen Debra Fischer reklam för de 16000 frivilliga medborgarforskare på planethunters.org. Nu finns de nya data med på sajten, så nu kan faktiskt alla med en dator hitta exoplaneter i riktiga ljuskurvor.
– Folk som deltar har en känsla att de är en del av historien, sa Debra Fischer.
19:40 Det nya planetsystemet Kepler-11 med sina sex små planeter är ett märkligt ställe. Astronomen Jack Lissauer som presenterat det i presskonferensen var salig och berättade om små ’marshmallow’-liknande världar som är ovanligt lätta. Sådana multiplanet-system kommer att vara nyckeln för Kepler att kunna mäta dessa planeters massor, något som blir mycket svårt för väldigt många av de 1235 kandidater.
19:26 Nu har Franck Marchis bloggat om Keplers nya planetkandidatskörd. Franck summerar fint det han kallar början på en ny tidsålder inom astronomi. Kepler-teamet har förresten uppskattat, påpekar han, att ”sex procent av stjärnorna i vår Vintergata har planeter i jord- och superjord-storlek, 17 procent har Neptunus-stora kandidater, och bara 4 procent har Jupiter-stora exoplaneter”.
19:12 Och det riktigt häftiga: Bland 1235 (!) planetkandidater finns hela 68 stycken som är lika stora som jorden: upp till 1,25 gånger jordens diameter. Kanske de visar sig inte vara planeter, men att bekräfta planeterna är svårt och kräver åtminstone långa tidsserier. Vanligast är att de hittats runt stjärnor som liknar solen – det är en konsekvens av att man sökt hos just sådana stjärnor. När man räknar ut var planeterna ligger runt sina stjärnor ligger 54 stycken av planeterna i sina stjärnors beboeliga zoner. De större planeterna kan förstås ha månar. Så det finns alltså massor av planeter där snitttemperaturen är någorlunda okej för liv. Stort!
19:04 Presskonferensen om Keplers andra stora datasläpp börjar och nyheterna är två. Den mindre dramatiska nyheten är ett nytt planetsystem med hela 6 planeter runt stjärnan Kepler-11.
18:47 Nu finns ljuskurvorna tillgängliga för nördar och forskare på Keplers webbplats. Det finns även särskilda instruktioner för hur man tankar hem dem.
16:46 Exoplanetguru Greg Laughlin skriver på systemic-bloggen om hur han klarat spänningen inför Keplers datasläpp. Han gjorde ett flödesdiagram för att hjälpa planetfolket att hitta guldkornen bland rymdteleskopets tusentals ljuskurvor. Det är inte bara han som är spänd – planetvetaren Franck Marchis (vars Cosmic Diary blev populär under Astronomiåret 2009) tweetade tidigare om hur han var sömnlös av att ha fått en förhandstitt på datat: Jag borde titta en gång till på den här tabellen och räkna dem för att försäkra mig att det inte var en dröm.
15:45 Hittar en trevlig PowerPoint-fil som berättar -för astronomer – hur de kan få tag i och analysera Keplers nya data. En liten inblick i hur Kepler-mätningarna verkligen kan se ut. Presentationen är från på Amerikanska Astronomiska Sällskapets vintermöte för några veckor sedan.
15:25 NASA:s exoplanetletare Kepler har släppt en stor mängd data till världens astronomer som troligen innehåller våldigt många kandidater till planeter runt andra stjärnor. Nu ikväll kl 19:00 blir det presskonferens och godbitar från Keplers data presenteras. Presskonferensen sänds live i NASA TV. Världens medier har redan börjat läcka siffror och citat (Aftonbladet citerar t ex nyhetsbyrån AP). Att Kepler redan sett väldigt många tecken på exoplaneter i sina otaliga mätserier av stjärnor i Vintergatan är inget nytt – se våra tidigare rapporter. Skillnaden är att nu finns 165000 tidsserier som vemsomhelst (som vet vad den håller på med!) kan analysera: http://archive.stsci.edu/kepler är adressen.
