NASA-sonden Messenger har redan svängt förbi solsystemets minsta och varmaste planet tre gånger, men den 18 mars intar den omloppsbana för att stanna (se även Tyngdlöst). Samtidigt syns Merkurius på skymningshimlen – ta chansen och se den vid detta smått historiska ögonblick. Här kommer 6 små tips för dig som själv vill se minstingen:
1. Höj stämningen med att läsa på. Merkurius pryder senaste numret av Forskning och framsteg och tidningens artikel om planeten finns att läsa i sin helhet på fof.se. Heja FoF! Skriver gör landets främsta merkurius-expert Johan Warell som vi intervjuade i Populär Astronomi 2008/1 (läs som pdf) redan efter Messengers första besök 2008.
2. Kolla vädret och ta dig till en plats med fri sikt mot väster strax efter solnedgången. Det optimala klockslaget blir 40 minuter till en timme efter solnedgången.
3. Merkurius ligger riktigt lågt på himlen men nära den ljusare planeten Jupiter. Bästa dagen för att se dem tillsammans är den 15 mars – se bilden ovan eller ännu bättre kolla André Frankes detaljrika råd och kartor.
4. Har du en Android-mobil så skaffa kanonappen Google Sky Map. Då behöver du bara rikta nallen mot skyn för att orientera dig. (För Iphone finns StarMap.)
5. Tänk en stund på vart du du blickar. Längs jordytans tunna atmosfär till den kraterströdda järntunga Merkurius – nu med en liten bit mänsklig teknik som ny satellit – och vidare till solsystemets största planet Jupiter, mycket längre ut på andra sidan solen.
6. Du kan också undersöka Merkurius som vi känner den idag i Google Earth: instruktioner finns på Messengers hemsida. När jag provade ladda in planeten låg jordkartans landsgränser kvar i programmet. I Merkurius motsvarande till Sverige ligger mäktiga kratern Hokusai: ett nedslag som kändes över hela planeten och vars namn just idag för tankarna de japanska vågornas stora konstnär här på vår egen ibland farligt rörliga planet.
Kratern Hokusai på Merkurius i en bild från Messengers andra förbiflygning i oktober 2008. (Bild: NASA/JHU APL/Carnegie Institution of Washington)
Ursäkta om jag är petig, men artikeln är bra så det vore trevligt att få första meningen rätt också. MESSENGER har hunnit med tre förbiflygningar av Merkurius, även om en av dem blev lite misslyckad pga datorstrul.
@Anders: Hoppsan, så var det ju, och texten är nu rättad.
Jag siktade Merkurius idag 11/3 vid ca 18:50. En handbredd SV om Jubiter och 3-4º ovanför horisonten. Himmeln var ganska molnigt men det var en glipa vid horisonten. Den var lite för svag att ses med blotta ögat men syntes tydligt med 10×50 kikare.
Rapport från Göteborg: paret Merkurius och Jupiter den 15 var helt fantastiska. Kanske mest på grund av lokal dramatik. Google Sky Map visade att de borde synts vid den enda delen av horisonten som syns från vardagsrumsfönstret. Men där syntes inget ens kl 19, och efter flera genomsökningar med kikaren och en snabb koll i Stellarium konstaterade jag att den ljusare Jupiter måste skymts av husknuten mittemot. Kanske den skulle visa sig sen, vi fortsatte med middagen. Sen dök Jupiter upp, ljus och klar men – vafan, ingen Merkurius till höger om den? Några minuter till och allt föll på plats – den ljusa och klara var ju Merkurius själv, och bakom den kom Jupiters runda orangea skiva. Vilket makalöst snyggt par sådär svävande i det blåröda lågt över stadstak och kyrktorn.
Det är perfekt väder i Kiruna idag för att se dem: Jupiter och Merkurius tillsammans i solnedgången ovanför ett snötäckt Ednavaara.
Robert, jag blev också överraskad den 15:e över hur starkt Merkurius lös, iaf. jämfört med hur den syntes den 11:e. En fingerbredd från Jupiter och en magnitud svagare än sin planetkollega var de ett mycket fint par ovanför västhorisonten.
Comments are closed.