Rymdteleskopet Herschel har upptäckt ovanligt kraftfulla flöden från några av universums mest effektiva stjärnfabriker. Okej, utflöden från galaxer som är bra på att bilda stjärnor, det är faktiskt inget nytt. Skillnaden här är att Herschel tittat i långvågigt infrarött ljus, vilket gjort att det har kunnat se att gasen som galaxerna tappar faktiskt innehåller molekyler (i synnerhet hydroxyl, eller OH). Som skjuts ut i en takt som forskare tidigare bara misstänkt. Att molekyler är med i flödet betyder att dessa galaxer håller på att slänga ut just gasen som de annars använder för att skapa nya stjärnor och planeter. Puckat? Visst. Men kanske inte helt dumt ändå.
Galaxerna som vi snackar om här går under den festliga beteckningen ultraluminösa infraröda galaxer (ULIRGer alltså) och de är på många sätt lite för mycket. Bland de är krockande och växelverkande galaxer överrepresenterade, och de klarar av att skapa hundratals nya solar varje år. Hållbarhet är med andra ord inte deras grej – eller så är det det trots allt, på ett lite sjukt sätt.
Herschelteleskopet kan inte ta bra bilder av de avlägsna galaxerna, men det är desto bättre på ta spektra (nedan) som skiljer ut enskilda molekyler och mäter hur snabbt de åker. Dvs fort. Bild: ESA/AOES Medialab
Herschel-forskarna, med tyska astronomen Eckhart Sturm i spetsen och svenske teleskopgeneral Göran Pilbratt så att säga bakom spakarna, har nämligen lyckats bevisa att galaxernas ivriga stjärnbildningstakt verkar liksom regleras av att dess bränsle läcker ut. Molekylgas strömmar ut i tusen kilometer i timmen och finns alltså inte kvar för fortsatt stjärnskapelse i mitten. Hastigheterna är förresten så pass höga att forskarna undrar om inte svarta hål i galaxernas mitt har ett finger med i molekylsprutspelet. I pressmeddelandet hos ESA understryker lite torrt Pilbratt kuligheten i det hela.
– Genom att faktiskt se dessa molekylära flöden har Herschel levererat de bevis som astronomerna länge sökt efter för att kraftfulla processer som hindrar stjärnbildningen pågår i galaxerna och som dramatiskt påverkar deras utveckling, säger han.
ESA har information både på svenska och på engelska, och forskningsartikeln finns på ArXiv.
