Aftonbladet rapporterar att många i mellersta Sverige fick se en spännande syn på himlen strax innan midnatt natten mot tisdag: ett spektakulärt stjärnfall. Såhär rapporterar Mattias Larsson med observationsplats i småländska Bredaryd:
– Den hade nästan ett horisontal bana med så fina färger och helt klar himmel. Det var bland det häftigaste jag sett. Det var över på cirka 4-5 sekunder, sedan slocknade den i öster. Skit att jag missade den med kameran – man få la önska sig nåt istället!
Mattias hörde av sig till min kollega Dan Kiselman som fick kommentera rapporterna i Aftonbladet. Det rör sig alltså om en ovanligt ljus meteor, ett eldklot, och bakom fenomenet döljer sig en mindre sten som kom infarande från rymden. Meteoren lyser på grund av att atmosfären framför den trycks ihop och hettas upp. Möjligen så kom stenen hela vägen ner till marken och således kan kallas meteorit. Men meteoriter är svåra att hitta och den vanligaste typen ser inte ens speciellt ovanlig ut.
Eldklotet rapporterades även från södra Finland, uppger YLE. Såg du meteoren själv? Kommentera gärna här – eller rapportera händelsen på danska meteorsajten ildkugle.dk som koordinerar spaning efter fallna rymdstenar.
Showen i natt dock hade inget direkt att göra med den hus-stora asteroiden 2011 MD, som igår flög förbi jorden på för en så stor asteroid ovanligt kort avstånd, bara cirka 12000 kilometer. Det är tre procent av månens avstånd.


Rymdbumling, modell ”ganska liten trots allt”: asteroiden 2011 MD, fångad av amatörastronomen André Paquette i Ottawa, Kanada.

Mindre stenar, så som den bakom nattens meteor, faller ner på jorden hela tiden, det är bara sällan som vädret tillåter att många ser dem. Större stenar och regelrätta asteroider korsar jordens bara långt mer sällan och allt oftare upptäcks de av astronomer innan de svänger förbi eller i undantagsfall brinner upp i atmosfären. Hur oroliga för sådana stenar ska vi vara, och vad kan vi göra åt de som är sällsynta men farliga? En ny summering av läget har faktiskt nyligen gjorts av den svenska forskaren Anders Sandberg, och finns att läsa hos bloggen Planetary Defense. Han tycker att vår beredskap för inkommande rymdbumlingar är god: de som jobbar globalt med frågan har lyckats arbeta effektivt tillsammans och fått finansiering för sin forskning utan att behöva skrämma vettet ur någon. Och de har bra pejl på exakt vilka risker vi löper som oskyddad planet bland solsystemets andra mindre medborgare.