Slutobserverat, eller teleskoptid till salu? Nordiska teleskopet på La Palma. (Foto: Harry Lehto, © NOTSA)
Framtiden för ett omtyckt astronomiskt observatorium, det Nordiska teleskopet NOT på kanarieön La Palma, kan avgöras idag. Statens Råd för forskningens infrastrukturer RFI (som ingår i Vetenskapsrådet) sammanträder tillsammans med NOT-rådet som är teleskopets beslutande organ. RFI, under ledning av professor Juni Palmgren, ska besluta om en ny lösning för hur teleskopet ska finansieras. Underkänns förslaget så kommer teleskopet troligen få stänga helt. Men den nya finansieringsmodellen kan innebära en ännu större förändring för hur astronomer får tillgång till stora teleskop.
NOT har sedan invigningen 1989 varit en viktig del av de nordiska ländernas astronomiska utrustning, både rent vetenskapligt och för utbildning av unga forskare. På senare år har den också trots sin ringa storlek haft betydelse för forskning om både gammablixtar och exoplaneter. Hittills har de nordiska länderna betalat vart och ett en fast andel av driftkostnaden, för Sverige drygt 30 procent eller drygt 7 miljoner kronor per år (källa: Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen för 2012; som jämförelse kostar vårt medlemskap i ESO drygt 150 Mkr/år). Enligt det nya förslaget får länderna istället betala mer ju mer de använder teleskopet, retroaktivt över treårsperioder. Enligt modellen skulle även forskare från andra länder få pröjsa för observationstid på NOT, något de tidigare fått söka i konkurrens med alla andra.
– Det är spännande. Det har också konsekvenser för RFI, säger professor Nik Piskunov, ordförande i NOT-rådet, som jag träffade i Lund igår.
Finansieringsmodellen är såvitt jag vet ny inom den europeiska astronomin, även om något liknande användes av nobelpristagaren Saul Perlmutter när han började sitt nu berömda supernovaprojekt. Om modellen godkänns för NOT kan den enligt Piskunov komma att sprida sig till andra faciliteter. Vetenskapsrådets Juni Palmgren lär vara mycket positivt inställd och det är tänkbart att även tillgång till ESO:s teleskop i Chile skulle kunna regleras på samma sätt. Hur mycket kostar då en natt på NOT? Om man bara fördelar driftkostnaden är det billigt. Bara 2000 euro, uppskattar Nik Piskunov. Men instrumentutveckling ska också betalas. Får man då göra vinst på att sälja teleskoptid?
– I princip ja, säger Piskunov.
