Du är också en mörk materia-detektor, likt kristallexperimentet CRESST i Italien. (Bild: CRESST-samarbetet)Vi som bor på jorden utsätts hela tiden för kosmiska partiklar från yttre rymden. Otaliga neutriner passerar hela tiden rakt igenom både dig och planeten utan att märkas, medan tyngre partiklar träffar atomer och skänker lite energi.
Hur är det då med den mörka materian som de flesta astronomer antar fyller rymden? Den tros bestå av partiklar som flödar genom oss hela tiden men som bara mycket sällsynt växelverkar med vanlig materia.
Fysikerna Katie Freese från Michigans universitet i USA och Chris Savage från Oskar Klein Center i Stockholm har nu räknat fram att det är överraskade ofta som en partikel av mörk materia träffar en atom i din kropp: det händer uppemot en gång i minuten.
Uppskattningen publicerades i början av april på ArXiv.org och är redan omskriven i National Geographic och på space.com.
Freese och Savage utgår ifrån egenskaperna hos tänkbara mörk materia-partiklar, så kallade WIMPs (svagt växelverkande massiva partiklar), som ringats in av experimenten som runt om i världen försöker detektera dem. De antar att mörk materia är skapligt vanligt förekommande i vår del av rymden, vilket är rimligt även om inget man kan vara helt säker på. Med i beräkningen är också egenskaperna hos framför allt atomerna av syre och väte i din kropps vattenmolekyler, som är de mest tänkbara slutdestinationerna för en inkommande WIMP från rymden.
Cirka en gång i minuten uppskattar forskarna att en mörk materia-partikel växelverkar med en del av dig. Det är försvinnande lite jämfört med de miljardtals partiklar som åker rakt igenom en människokropp – men ändå mycket mer än Katie Freese hade väntat sig.
– Innan vi gjorde det här arbetet trodde jag att en WIMP skulle kollidera med en av dina atomkärnor en gång i livet, säger hon till National Geographic.
Är mörk materia farlig för kroppen? Nej, säger forskarna. Strålningsdosen är sanslöst liten: i storleksordning en hundradel av en miljarddel av en millisievert per år (se Xkcd för lite perspektiv). Det är långt mindre än du redan får från kosmiska partiklar som myoner, som i sin tur är mindre än till exempel naturlig strålning från radon i berggrunden.
Själv offrar jag gärna några molekyler åt den mörka materian. Om bara för känslan av att delta i våra försök att förstå vad all massa i universum verkligen består av.
