Sverige satsar mer pengar på rymdforskning och rymdindustri. Det står klart i regeringens budgetproposition för 2013 som finansminister Anders Borg presenterade i fredags. Men hur mycket mer får rymden egentligen? Kari på Rymdsondsbloggen summerar siffrorna: Rymdstyrelsen får 75 miljoner kronor att satsa på rymdforskning och svensk rymdverksamhet. Myndighetens rymdbudget ökar från 847 miljoner kronor till 926 miljoner.
Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg är enligt en officiell kommentar rätt så nöjd över detta. För honom innebär detta ”ett stabilt budgetläge”. De senaste åren har Rymdstyrelsens budget varit präglad av tillfälliga satsningar, bland annat för att rätta till problem med Sveriges medlemsavgift i ESA under euro-krisen.
– De extra pengarna ligger i ett fast anslag till oss istället för som tilläggspengar. Det är bra. Det gör att man vet vad man har att planera med, säger Johan Marcopoulos, informationsansvarig på Rymdstyrelsen.
Rymdteknik från Mölndal utanför Göteborg: mikrovågselektronik gjord av RUAG Space för kommunikationssatelliter. Foto: RUAG Space
Har de senaste årens ökade lobbyarbete från rymdbranschen gett effekt? Vi pratade med två av de tongivande inom samarbetet Fördel rymd (se även deras debattartikel i Ny teknik). För Anna Rathsman, informationschef på SSC (f.d. Rymdbolaget), innebär budgetförslaget att krisläget för svenska rymdbranschen verkar vara över.
– Det är jätteskönt att man har fått de här pengarna. Annars hade det varit kritiskt. Det här känns stabilt.
Hon tror att arbetet med Fördel rymd är en av många faktorer som påverkat positivt.
– Det har varit många bäckar små. Samtidigt har riksdagens rymdnätverk varit aktivt. Det är flera som har försökt lyfta det här.
Anders Lind, direktör för branschorganisationen Swedish Aerospace Industries har också jobbat med Fördel rymd-samarbetet. Han ser inte heller några tydliga spår av lobbyarbetet, men menar att satsningen på att utbilda riksdagsmän och andra beslutsfattare om Sveriges verksamhet i rymden har varit betydelsefullt.
Han välkomnar budgetförslaget men tycker att staten borde satsa mer. Jämfört med många andra länder är Sveriges rymdbudget liten.
– Man hade kunnat tro att ökningen skulle varit högre. Många som vi pratat med har blivit överraskade att det är en så liten del av Europas rymdverksamhet som Sverige står för.
Enligt Lind borde rymdbudgeten ligga på minst 1,1 miljarder kronor. Då skulle Sverige investera lika mycket som snittet bland de andra europeiska rymdländerna.
Både Anders Borg och utbildningsministern Jan Björklund vill investera i svensk forskning just nu. I oktober får vi veta mer om hur villkoren för den svenska rymdforskning påverkas av detaljerna i regeringens skojsigt döpta forskningsproposition, Mot bättre vetande. Törs vi hoppas att till exempel den nästa svenska forskningssatelliten får ett omnämnande?
2012-09-27. Hej. Jag har en del tankar angående artikeln om ökat bidrag till svensk rymdverksamhet. Jag har funderat på vad som egentligen menas med ”svensk” rymdverksamhet.
De senaste åren har flera av de svenska rymdföretagen sålts till utländska företag. Länge fanns det ju tre stora svenska rymdföretag. Men Saab Group sålde Saab Space till RUAG (Schweiz) och nu håller Volvo på att sälja Volvo Aero till brittiska GKN. Och SSC sålde sin satellit-byggaravdelning till tyska OHB, den är numera ett dotterbolag med namnet OHB Sweden.
Också ett antal mindre eller medelstora företag har blivit utlandsägda: SweDish ingår i amerikanska Rockwell Collins, Gaisler ingår i amerikanska Aeroflex. De utlandsägda svenska rymdföretagen har oftast kvar sin verksamhet och sin personal i Sverige, det är bara ägandet som är utbytt.
Samtidigt har förstås svenska företag köpt upp utländska företag. T.ex. äger SSC företag i Tyskland, USA och Chile. Man kan också konstatera att rymdföretagen i Sverige har större delen av sin försäljning mot utlandet, man är underleverantör till rymdorganisationer eller större internationella rymdföretag. T.ex. är Volvo Aeros rymdverksamhet beroende av att man kan sälja till Arianespace.
Så när Rymdstyrelsen ska stöda svenska rymdföretag, vart ska pengarna egentligen gå?
Ariel
Så här skriver Rymdstyrelsen i sitt pressmeddelande om en ny svensk forsknings-sattellit:
I höstas efterlyste Rymdstyrelsen förslag på nya innovativa svenska
satellitprojekt till låg kostnad, under 40 miljoner kronor.
40 milj SEK ska hela projektet kosta dvs launch + kontroll + satellit + forsknings-modul.
Delar man 40 med 4 så får ca 10 milj till varje del. Vad får man idag för 10 milj SEK? undrar Anders (fd satellitingenjör på SSC ansvarig för ECAPS HPGP elektronik på Prisma sedan uppsagd pga arbetsbrist)
Comments are closed.