Sverige satsar mer pengar på rymdforskning och rymdindustri. Det står klart i regeringens budgetproposition för 2013 som finansminister Anders Borg presenterade i fredags. Men hur mycket mer får rymden egentligen? Kari på Rymdsondsbloggen summerar siffrorna: Rymdstyrelsen får 75 miljoner kronor att satsa på rymdforskning och svensk rymdverksamhet. Myndighetens rymdbudget ökar från 847 miljoner kronor till 926 miljoner.

Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg är enligt en officiell kommentar rätt så nöjd över detta. För honom innebär detta ”ett stabilt budgetläge”. De senaste åren har Rymdstyrelsens budget varit präglad av tillfälliga satsningar, bland annat för att rätta till problem med Sveriges medlemsavgift i ESA under euro-krisen.
– De extra pengarna ligger i ett fast anslag till oss istället för som tilläggspengar. Det är bra. Det gör att man vet vad man har att planera med, säger Johan Marcopoulos, informationsansvarig på Rymdstyrelsen.


Rymdteknik från Mölndal utanför Göteborg: mikrovågselektronik gjord av RUAG Space för kommunikationssatelliter. Foto: RUAG Space

Har de senaste årens ökade lobbyarbete från rymdbranschen gett effekt? Vi pratade med två av de tongivande inom samarbetet Fördel rymd (se även deras debattartikel i Ny teknik). För Anna Rathsman, informationschef på SSC (f.d. Rymdbolaget), innebär budgetförslaget att krisläget för svenska rymdbranschen verkar vara över.
– Det är jätteskönt att man har fått de här pengarna. Annars hade det varit kritiskt. Det här känns stabilt.
Hon tror att arbetet med Fördel rymd är en av många faktorer som påverkat positivt.
– Det har varit många bäckar små. Samtidigt har riksdagens rymdnätverk varit aktivt. Det är flera som har försökt lyfta det här.

Anders Lind, direktör för branschorganisationen Swedish Aerospace Industries har också jobbat med Fördel rymd-samarbetet. Han ser inte heller några tydliga spår av lobbyarbetet, men menar att satsningen på att utbilda riksdagsmän och andra beslutsfattare om Sveriges verksamhet i rymden har varit betydelsefullt.
Han välkomnar budgetförslaget men tycker att staten borde satsa mer. Jämfört med många andra länder är Sveriges rymdbudget liten.
– Man hade kunnat tro att ökningen skulle varit högre. Många som vi pratat med har blivit överraskade att det är en så liten del av Europas rymdverksamhet som Sverige står för.

Enligt Lind borde rymdbudgeten ligga på minst 1,1 miljarder kronor. Då skulle Sverige investera lika mycket som snittet bland de andra europeiska rymdländerna.

Både Anders Borg och utbildningsministern Jan Björklund vill investera i svensk forskning just nu. I oktober får vi veta mer om hur villkoren för den svenska rymdforskning påverkas av detaljerna i regeringens skojsigt döpta forskningsproposition, Mot bättre vetande. Törs vi hoppas att till exempel den nästa svenska forskningssatelliten får ett omnämnande?