Rymdteleskopet Kepler fortsätter att upptäcka och bekräfta små planeter runt andra stjärnor i vår galax. Nu offentliggörs tre spännande nya planeter, Kepler-62 f, Kepler-62 e och Kepler-69 c. Alla är större än jorden men borde ändå vara steniga himlakroppar.
Sedd från Kepler-62 e (stora klotet) ser grannen 62 f ut som Venus gör från jorden. Så tänker i alla fall NASA:s rymdkonstnär som gjorde bilden. (NASA/Ames/JPL-Caltech)
Som vanligt vet vi mycket lite om förutsättningarna för liv på dessa planeter. Kepler, som bara mäter hur deras värdstjärnor blinkar när en planet passerar framför dem, kan bara uppskatta hur stora de är. Andra egenskaper hänger på beräkningar, som i sin tur hänger på vad man vet om stjärnorna och hur stjärnor brukar bete sig.
Astronomer definierar den ”beboeliga zonen” runt en stjärna som det området i rymden där flytande vatten kan klara sig på en planet. Forskningen om beboeliga zoner går framåt och blir mer komplicerad samtidigt som det blir mer intressant. Är du nyfiken kan du läsa mer i två inlägg av Kari Aartojärvi på hans blogg Rymdsonder.
Pressmeddelanden om Keplers upptäckter finns hos tyska MPIA och hos NASA. Det finns även en forskningsartikel om Kepler-69 c.
Vad gör NASA efter Kepler? Den 5 april man att en uppföljare, TESS, kan sändas upp 2017. Den tycks vara en något kraftigare version av ESA:s förmodligen skrinlagda projekt Plato. TESS kommer att leta över hela himlen för planeter runt relativt närliggande solliknande stjärnor, troligen samtidigt Europas Cheops söker planeter hos de allra närmaste stjärnorna.