grb130603B_200Hubbleteleskopet skönjar en suddig ljuspunkt: kilonovan som följde gammablixten den 13 juni (inringad). (Bild: efter NASA/ESA/N. Tanvir m. fl.)

Blixten varade i bara en femtedelssekund och kunde bara ses i gammastrålning. Men den korta gammablixten den 3 juni 2013 följdes av något som aldrig setts förut, ljus från en så kallad kilonova. Forskarna som nu upptäckt spår av den i en bild tagen med Hubbleteleskopet tror att det är första gången vi fått se på när naturen på ett dramatiskt sätt skapar de allra tyngsta grundämnen.
Tidigare trodde forskare att riktigt tunga grundämnen som bly, uran, torium och plutonium kunde bara skapas när tunga stjärnor exploderar som supernovor. Sedan några år misstänker experterna att tungmetallsfabrikerna i universum är istället de extremt kortlivade men extremt energiska explosioner som uppstår när neutronstjärnor smälter samman.

Bild: S. Rosswog m. fl.
Tungmetallfabrik? Neutronstjärnor går samman i en datormodell gjord av Stockholms universitets Stefan Rosswog. Så här ser det ut 5,5 millisekunder efter att de träffats. Klicka för att se filmer av neutronstjärna-kollisioner som Rosswog och hans team gjort.

Neutronstjärnor är täta stjärnrester som var och en packar lika mycket massa som i solen i ett klot bara enstaka kilometrar tvärsöver. Dubbelstjärnor där båda parter blivit neutronstjärnor som snurrat in mot varandra och med buller och bång gått samman tros ligga bakom många universums mest mystiska strålningskällor, gammablixtarna.
Nya infrarödbilder från Hubbleteleskopet som analyserats av två forskarlag visar en märklig ljuspunkt i en avlägsen galax, 4 miljarder ljusår bort, på samma ställe där NASA:s rymdteleskop upptäckte en 0,2-sekund lång blixt av gammastrålning den 3 juni.
Ljuskällans egenskaper pekar på att det som lyser är ett moln av nyskapade tungmetaller som väger uppemot tio gånger Jupiters massa.
Upptäckten kan bli betydelsefull inte bara för att förklara var allt uran och torium kommer ifrån. Krockande neutronstjärnor väntas också släppa ifrån sig mycket energi i form av gravitationsvågor. I framtiden kan det bli kilonovors infraröda ljus som gör att vi kan börja förstå exakt hur det fungerar.
Läs forskarrapporterna om kilonovan av Nial Tanvirs europeiska lag, som beställde Hubble-bilderna, och Edo Bergers amerikanska team, som hämtade hem bilderna själva och gjorde en analys innan observationsprogrammet ens slutförts. Varning alltså för ett hett ämne där allt kan hända.
Uppdatering 2013-08-05: Nu finns Tanvir-gängets artikel hos Nature; se även pressmeddelanden hos Hubbleteleskopet (med bilder), danska forskningsinstitutet DARK.
Nova, supernova, kilonova? Här kommer en snabb guide för den som vill hålla sig rätt med stjärnsmällsentusiasterna.

NamnTros varaCoolhetsgrad just nuPrognos för namnet
NovaExplosion när materia dumpas på en vit dvärgLåg. Lite för vanliga i galaxenLångkörare
SupernovaStjärna exploderar heltKlassiker. Tjusiga och användbaraHelt etablerad
HypernovaMycket energisk supernova, uppträder ofta ihop med (lång) gammablixtHög men buntas oftast ihop med supernovornainte så hyper längre
KilonovaAtomskapande rester efter neutronstjärnekrockHett åtminstone just nuFortfarande köpläge