Rymdpolitik inför valet: 5 frågor som alla kan fundera på

Avvakta rymdutredningen är inget försvar. Kräv vettig rymdpolitik före och efter riksdagsvalet den 14 september. (Foto: NASA/Reid Wiseman)

I en ledare i Svenska Dagbladet klagar Per Gudmundson på att inte ens om rymden lyckas partierna tänka nytt. Bakgrunden är att Svenska rymdsällskapets enkät om rymdfrågor till riksdagspartierna plus Fi och Piratpartiet (Vad vill partierna med rymden?) bara lett till intetsägande svar eller inga svar alls.

Men vi deppar inte. Här kommer 5 förslag för dig som vill ta ställning för rymden, astronomin, vetenskapen och framtiden i valet – och under den kommande mandatperioden.

1. Ställ konkreta frågor till politikerna. Här kommer några förslag. Ska raketbasen Esrange uppgraderas för att kunna sända upp satelliter? Stödjer ditt parti Spaceport Swedens planer på rymdturism från Kiruna? Ska Sverige få ett eget tillträde till rymden eller enbart i samarbete med andra länder? Ska Försvarsmakten satsa på egen rymdteknik? Hur ska vi få svensk industri att delta i och vinna på globala teleskopprojekt som SKA och E-ELT?
2. Prata tillgång till natthimmel. Kommun- och landstingspolitiker har makten när det gäller barn och ungas tillgång till rymden – via natthimlen. Under själva valnatten syns Vintergatsbandet som bäst, men ljusföroreningar gör att de flesta aldrig sett det. Säkerhet och tillgång till stjärnorna går att kombinera om vi vill det. Om det här kan du läsa i Populär Astronomis septembernummer och hashtag för nätdiskussioner kan får vara #släckinstjärnorna.
3. Tänk långsiktigt. Realistisk, djärv och kreativ klimatpolitik är en självklarhet: vi påverkar klimatet och måste börja hantera det på ett framtidssäkert sätt. Men andra utmaningar, hot mot hela mänskligheten (som filosofen Nick Boström och kosmologen Max Tegmark lyft fram), behöver också åtgärdsplaner på global nivå. Det kan handla om solstormar och asteroidnedslag, men också om skydd mot sjukdomsspridning, vapensystem och mänskliga fel med tragisk utgång.
4. Välj inspirerande planer. Rymden och astronomin bjuder på stora idéer och utmanande projekt som kostar relativt lite jämfört med deras förmåga att inspirera. Astronauten Christer Fuglesang har gett många ett nytt förhållande till rymden och tekniken (se vår artikel i Populär Astronomi 2014/3). Inom räckhåll har vi svar om kosmos största mysterier: liv på andra planeter, mörk materia och universums ursprung: resan mot kunskap berikar både individen och nationen.
5. Fyll gapet mellan forskningen och resten av samhället. På universiteten väntas forskare syssla med den tredje uppgiften, att berätta för allmänheten vad de håller på med. De ska också samverka med samhället omkring (något de inte är lika bra på). Incitament behövs för att öka forskarnas möjligheter till engagemang i samhället, och medborgarnas engagemang med forskningen. Jämfört med andra länder verkar regeringen och dess myndigheter ha begränsad lust till detta, men politiker på alla nivåer har mycket att vinna i det långa loppet på att göra kunskap och forskning – om rymden och allt annat – till en angelägenhet för alla.

Sveriges unga akademi tar sitt ansvar inför valet: se deras valutfrågning om forskningspolitiken med allianspartierna och de rödgröna. Snacket må vara helt rymdbefriat men man får lite mer substans än i svaren på Svenska rymdsällskapets frågor.

Uppdatering 12 september: Bland kandidaterna i valet finns faktiskt enstaka rymdprofiler att rösta på. I Eslövs kommun kan du välja Ingemar Lundström (S, plats 33), astronom i Lund. I Vaxholms kommun är Sara Strandberg, supersymmetriforskare och ledamot i Sveriges unga akademi, första namn för Vänsterpartiet. Och i Uppsala län står Carl Nettelblad (FP) på tre valsedlar (platser 3, 11 och 15). Han är en av de svenskar som anmält sig till det uppmärksammade projektet MarsOne (artikel hos SR).