Från 60 mil ovan jord ska nya svenska satelliten MATS kolla ner på atmosfärens kallaste lager, och de mystiska nattlysande molnen. (Bild: Rymdstyrelsen)
Säg hej till allas vår MATS!
Rymdsveriges nyaste skarpa rymdprojekt, som ska studera de mystiska nattlysande molnen i övre atmosfären, siktar på uppsändning redan 2017.
För ett rymdprojekt är det snabba ryck, men helt enligt idén om en ny nationell satellit som Rymdstyrelsen lanserade redan 2011. Turerna sedan dess har varit många, och det har också vara oklart om det gick att göra en vettig forskningssatellit inom kostnadsramarna som Rymdstyrelsen satt upp.
Men igår beslutade alltså Rymdstyrelsen att finansiera MATS. Projektet bygger på den återanvändbara satellitplattformen Innosat, som utvecklats av ett konsortium av svenska rymdföretag på uppdrag av Rymdstyrelsen.
– Allas förhoppning är att MATS blir den första i en serie satelliter, säger Johan Marcopoulos, pressansvarig på Rymdstyrelsen till Populär Astronomi.
Kostnaden för satelliten, som blir stor som en flyttlåda, blir totalt 120 miljoner kronor. I det ingår plattformen, instrument, uppsändning, styrning från marken och drift under två år. Inom rymdsammanhang är det ett spottstyver men mer än de 40 miljoner som projekten skulle i början hålla sig inom.
MATS står för Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography – tomografi av luftsken och aerosoller i mesosfären. Satelliten, ett projekt lett av meteorologen Jörg Gumbel vid Stockholms universitet, men där Chalmers, KTH och företaget Omnisys också ingår, ska studera både nattlysande moln och syremolekyler i atmosfären mellan 5 och 10 mil upp i luften, och de vågor som bland annat skapar molnens form. MATS’ kameror kommer dessutom att vara känsliga för samma ljus som också våra ögon är känsliga för.
– MATS är ett mycket spännande projekt med tanke både på de vetenskapliga frågeställningarna och på metoderna att angripa dem. Genom att kombinera moderna optiska mätmetoder med en modern satellitplattform hoppas vi att kunna bidra stort till forskning om vågornas betydelse i atmosfären, säger Jörg Gumbel i Rymdstyrelsens pressmeddelande.
Det är riktigt kul att Sverige äntligen får en ny, egen forskningssatellit, men inte bara det. MATS är också en satellit som vi kan känna igen oss i. Vi fascineras av rymden och av jordens sköra och vackra atmosfär, vi gillar att vila ögonen på de vackra nattlysande molnen om sommaren och vi undrar hur de skapas och varför. Och det är just det som MATS kommer att göra.
Det gröna skenet som MATS ska mäta upp, sett från den Internationella rymdstationen. Fenomenet airglow eller luftglöd kan ibland skönjas av amatörastronomer, men syns bäst från omloppsbana. (Bild: NASA)
Läs våra tidigare inlägg om nationella satelliten: Svensk rymdforskning i väskformat – ny idé ska ge oss nya forskningssatelliter (december 2013), Djärva eller orealistiska? Prislappen för de svenska satellitdrömmarna avslöjas (april 2013), Svenska drömsatelliten måste bli ännu billigare (februari 2013), Fem svenska rymdhopp: satellitprojekten som går vidare (mars 2012), 5 smarta svenska satellitidéer ska inspirera Jan Björklund (mars 2012), Det blir en ny svensk forskningssatellit (oktober 2011).
Nattlysande moln över Solna utanför Stockholm där Rymdstyrelsens kontor ligger. Molnen bildas ca 80 km upp i atmosfärens kallaste lager, mesosfären. (Foto: Kevin Cho/Wikimedia Commons; CC BY SA 3.0)
